Har precis lämnat Ella på dagis och det är sant som de säger. Det är tuffare för mamman än för barnet. Fröknarna hade redan varnat oss för att första dagen är de oftast exalterade över allt nytt. Andra och tredje dagen börjar de förstå att mamma ska lämna dem här varje dag och då protesterar dem. Lilla Ella började gråta och vägrade låta mig gå. Min lilla sötnos. Jag stod utanför och såg hur länge hon ryckte i dörren och grät. Men efter 5 min hörde jag hur fröken lyckades lura iväg henne från dörren och hon tystnade. Passade på att smita då så jag inte skulle bli mer traumatiserad, haha. Idag blir det kort dag. Vi är alla snoriga och hostiga så bra att kunna börja med två kortare dagar.
Fredag ska Anthony hämta, försöker övertyga honom att hämta tidigt men han säger att ”om vi betalar till kl 17:30, så kan hon stanna tills dess”. Alltså män... Jag förstår att om han går up kl 5 o kommer hem 15-15:30 så kanske han behöver lite andrum innan han hämtar. Men tycker ändå att han kan hämta henne innan 17:30...
Män, alltså.
No comments:
Post a Comment