Efter 66 (ursäkta 69, nej vänta 75) Facebook-inlägg, 5 sms (var är världen på väg?), 5 samtal (från mina närmsta vänner, kärlek!) och 1 långt Skype-samtal med A, är alltså min 24-årsdag över.
Det har varit en lång dag. Väcktes redan kl 09 av sms och Facebook-meddelanden på min iPhone. Fick en lyxig frukost, våfflor, en liten present (ska inte firas officiellt förrän om 3 veckor, då syrran kommer hem...), en shoppingrunda på stan, phö-middag, chilla lite med brorsan och sedan skype med pojkvännen. That's all. Har börjat läsa en deckare också, av Anna Jansson. Grymt spännande.
Har varit allmänt emo idag och på sista tiden. Vet inte varför. Känner mig lite... Lam. Tråkig. Jag är 24 år gammal, gör praktik på apotek och bor hos föräldrarna. Det känns som den roliga tiden är över. Nu har jag presenterat pojkvännen för familjen och får snart min apotekslegitimation. Nu blir jag full av 2 glas vin och måste ta taxi hem. Nu sparar jag hellre pengar till en lägenhet/ett hus än att shoppa högklackade skor. Oj.Man ska väl vara glad över att man har kommit till ett nytt stadie i livet? Men är jag redo för det?
Jag är lite ledsen och nedstämd just nu också. Det har hänt mycket tråkiga saker på sistone, med vänner och familj. Det är privata saker som jag inte riktigt kan dela med mig till er. Men de tynger mig och jag önskar att jag kunde hjälpa dessa älskade personer.
Men ni finns ju i alla fall. Mina vänner. Om ni bara visste hur mycket ni betyder för mig. Ibland tror jag inte ni förstår hur mycket jag behöver er. Ni är bäst!
Mitt år som 23-åring. OBS! Valde bara de "snygga" bilderna på mig (vilket var typ 1%...). Ja ja, Matt har sagt det, ni kan säga det. Jag tar alldeles för många bilder på mig själv.
