Idag är en sådan jobbig dag. En dag då man hade velat vakna upp långsamt i en mysig säng och upptäckt att allt bara var en dröm. Men istället vaknar man kl 09, klarvaken med en sprängande huvudvärk som skvallrar om den råa verkligheten. Vad är det jag vill säga, kanske ni undrar? Jag vill säga så mycket. Jag skulle kunna skriva om mina fina Värmlandsvänner, mina gulliga vakter och andra anekdoter från igår kväll. Jag skulle kunna skriva om hur skönt det är att ha en "ledig" helg, som jag får disponera min tid hur jag vill. Jag skulle kunna skriva ett klagande inlägg om allt som måste göras och mitt diskberg.
Men jag orkar inte. Jag orkar inte. Jag känner mig ledsen, förvirrad, besviken, missförstådd, dum, uppgiven, ilsken, orolig och framför allt ensam. Jag orkar inte. Jag orkar inte...
Tack E för att du ställde upp igår.
2 comments:
Det gör på riktigt fysiskt ont att föreställa sig att du mår dåligt. Hör av dig om det finns något jag kan göra för dig.
Massor med kramar
Anytime
Post a Comment