Tillbaks på ruta ett...

Det är ändå lite frustrerande att börja skolan på nytt igen. Samma fjärilar i magen, stress för att hitta rätt och ångest över att skaffa nya vänner. På ruta ett igen. Men det är så coolt att köra bil till skolan, hitta parkering (vilket var bitchin') och gå med nyckelknippan mot klassrummet. Väldigt amerikanskt... Älskar att köra bil! Eftersom jag tar grundkurser går jag med ganska många freschmen. De är så små! Lika gamla som min lillebror, alltså 90-91:or. Känner mig riktigt gammal... Vet inte hur man blir vän med dem. Vad pratar man om?

Började med mikroekonomi idag vid 13.30. Läraren var riktigt rolig och inspirerande! Kommer verkligen att gilla den kursen. Tyvärr var kursen därefter inte lika rolig. Grundkurs i statistik. Vet inte varför jag tog den. Trodde väl att den skulle vara mer business-baserad, men det är verkligen grunder. Så den måste jag byta ut, vilket innebär att jag måste adda ännu en... Suck.

Ad & drop classes. Det är inte så lätt som det låter. När man kommer in i klassrummet och satt sig, kommer läraren in och ser sig omkring. Vissa säger direkt: "I'm sorry, I will not add any more students. Please leave the class." Men tydligen kan man ändå stanna och be att få stanna. Andra frågar: "Who many of you are adding?". Man räcker upp handen och då får man skriva på något papper eller be om add-forms, som man tar med till institutionen för att adda kursen. Imorgon har jag tre kurser som jag ska adda. Fy så jobbigt.

Campuset idag var fullt av massa bås där alla klubbar, fraternities och sororities gjorde reklam för sig själva. Spännande! Men hade inte riktigt tid för att lyssna på dem idag. I morgon ska jag försöka skriva upp mig på några kontaktlistor åtminstone!

First day in school!

Åh, jag är så nervös. Har lite fjärilar i magen faktiskt. Idag är första skoldagen på Sac State. Jag fick ett schema från koordinatorn med 5 kurser som sträckte sig över hela veckan. Men eftersom man har första veckorna på sig att add&drop kurser, så ska jag ändra i schemat så jag går 4 kurser, 14.30-17 måndag till torsdag bara och har fredagen ledig. Fördelen är ju att man kan bestämma sitt eget schema, nackdelen är att man inte säkert kan adda de kurser man vill. Så förutom att oroa mig för om jag kommer att hitta några vänner, om jag kommer att fatta någonting på lektionerna och om jag kommer att somna, så måste jag oroa mig för att jag inte ens får adda kurserna jag vill. Fy. Wish me luck!

Ska bli ihågkommen som "hon i rosa", tänkte jag. Älskar GAP.

Meet Me at the Hotel

Upptäckte alldeles nyss till min stora förtjusning att Pitbull kommer till Sac i september. Han är ju en tönt, men jag dansar gärna till de här låtarna! Vem ska med?

Hittade även detta: Avalon: used to be called "Elements" was painted blood red and had the slogan "The Club You Crave" until two people got shot out in front in march of 2004. Obehagligt. Dorothy, you are not in Kansas anymore. Eller: Naffe, you are not in Sweden anymore.

Blame it on the a-a-a-a-a-alcohol...

... sjunger Jamie Foxx i Blame It On. Ja, låt oss skylla allt på alkoholen. Igår var vår första riktiga utekväll i Sac och det pendlade från halvkatastrofal till en riktigt lyckad kväll! Klockan 19 åkte jag iväg för att hämta upp Tysken, Kinessvenskan och Kanadensiskan. Klockan 20 beräknade jag att vi alla skulle vara hos Spanjorskan. Men ack nej. Tysken hade glömt sin vodka och tjejerna sina pass. Det blev en tur förbi Safeways (motsvarigheten till typ Hemköp) för att inhandla alkohol och sedan en tur tillbaks till campus för passen. När vi äntligen var på väg åkte vi extremt vilse för att Tysken trodde att han kunde hitta samtidigt som han drack en halv flaska Bacardi Gold i bilen. Vi kom inte fram förrän klockan 21.30 typ... Vi hann bara med ett glas rosé och sedan blev vi upphämtade av Kinesen och åkte ner mot downtown.

Klubben Empire är tydligen en av de största klubbarna i stan, men en lördagskväll var det ganska dött. Kinesen förklarade att ingen går ut på lördagar i Sac, utan att det var fredagar som gällde. Men vi hade kul ändå efter tequila shots och blåa drinkar... Det var en ganska ok klubb med mycket asiater, gogodansare och en stor scen för VIP-booth. Vi dansade, fotade allt och alla och hade sjukt kul tills klubben stängde... Klockan 1.30. Shit, tidigare än nationerna i Uppsala till och med. Det blev efterfest hos Spanjorskan och runt 04 stapplade jag genom dörren på mina 13 cm klackar och träffade min mosters man på väg till jobbet. Oj. (Jag gillar verkligen min moster och hennes man. De bryr sig om mig, men låter mig ha 100 % frihet.) En riktigt lyckad kväll med andra ord, även om man börjar inse att man kommer ingenstans och kan inte göra någonting utan bil i det här landet. Fler bilder hittar ni här.

Idag har varit en riktigt seg dag. Vaknade 09 för att åka och hämta min bil, kom hem, sov till 13 och skjutsade moster till jobbet 14, tankade bilen, kom hem 15 och har suttit och ruttnat framför Facebook sedan dess. I morgon börjar skolan! Ska bli så spännande!

Make up is the shit

Här får man ofta höra hur söta alla asitiska tjejer är. Därför var det lite chockerande att snubbla över denna bild på nätet.

Tänk vad smink kan göra! Jag vet ju själv... Från The Beast till The Beauty på nolltid. Kanske själv borde lägga upp en före och efterbild. Tacka vet jag naturlig skönhet. Finns inte mycket av det här. Många svenskor är ju så naturligt vackra. Amerikanskor känns lite plastiga och översminkade. Asiaterna här är antingen jättenaturliga eller jättesminkade. Yes, nu vet ni.

I Know You Want Me

Ursäkta den dåliga uppdateringen. Men jag har en riktigt seg dag idag. Sitter och kollar på Pitbulls (Hotel Room Service och såklart I know you want me) videos på youtube. Låtarna är dåliga, hans videos suger, brudarna är inte ens fräscha, men ändå kollar jag. Snacka om seg. Funderar på att åka in till tjejerna i dormsen och hänga vid deras pool eller så går jag och lägger mig igen. Ikväll väntar utgång på klubbarna i downtown med några exchange students.

Igår köptes Coronitas, förväntningarna var höga och vi ville alla mingla, bada i poolen och träffa nya vänner. Väl vid dormsen, var poolen helt tom på folk och tydligen var poolminglet och inställd och utomhusbion förflyttad till en sal på dormsen. Pyttesmå freschmen satt på golvet och kollade på I love you, man. What the fuck? Efter en diskussion huruvida det var värt att dra ner till stan eller inte bestämde vi oss för att ge oss. Inte alla kvällar blir perfekta! Köra bil på öde vägar och lyssna på hög musik. Tummen upp.

Små söta Coronitas. Perfekta för mig!

Dagens

Läsken här är alldeles för stora, så jag dricker aldrig upp dem... Dessutom råkade jag köpa cherry version, två gånger... Köpte en rosa Sac State planner, i den finns en massa söta klistermärken att klistra på viktiga dagar! Känner mig som ung igen! Nu har jag nya glasögon och en helfigursspegel på rummet! Hooray! Ska snart iväg och öla lite, sedan blir det någon form av mingel -pool party - utomhusbio på dormsen som mina vänner bor i på campus! Ursäkta det röriga inlägget, men jag är hungrig!

Reaction by Kenneth Cole

På väg till campus för att köpa parkeringstillstånd för terminen. Lika bra att göra det nu istället för att springa runt i kaoset på måndag. Tänkte bara visa mina nya Kenneth Cole som kom idag. Later!

Jag är en sån nörd.

I promise myself

Idag var jag och moster iväg till Ross och Marshall, två lågprisvaruhus som säljer märkesvaror. Nu är jag färdigshoppad. På riktigt. Sista sakerna på inköpslistan var joggingskor, vardagsväska och festskor. That's it. Nu räcker det. Enough is enough. Inget mer. Jag lovar. Och svär. På hedersord.

Fina grejer, bra priser. Adidas joggingskor för $35 (250 SEK), Tommy-väska för $25 och Madden-skor för $25.

Are you Filipina?

Totalt fem personer har oberoende av varandra sagt att jag ser ut som en filippin. En man på flygplatsen, min moster, en kvinna på sjukhuset, en kompis och en kille på DMV. Först trodde jag att det berodde på min solbränna eftersom filippiner är ganska bruna, men tydligen har jag filippinska drag (?) också. Det är ingen som har gissat på vietnames. Det är häftigt i alla fall att amerikaner kan se skillnad på asiater och inte kallar alla för kineser som i Sverige.

På tal om filipiner. När jag fick skjuts hem häromdagen åkte en filippinsk kvinna från sjukhuset där min moster jobbade. Hon ojade sig och höll på om hur söt jag var och att hon ville gifta bort mig med hennes son. Alla bara skrattade och trodde hon skämtade. Men hon ville ha en fest hemma hos min moster så hon kunde presentera oss för varandra. Skratten dog bort lite och när den filippinska damen lämnade bilen, suckade min moster "Hennes son är jättefet, jätteful och har nyss börjat på college...". Asiater alltså!

Ironiskt nog kom moster just in med en passande T-shirt till mig att sova i. Se nedan!

Filippinska i T-shirt från Filippinerna?

Lost in Sacramento

Jag måste vara världen största idiot. Vem fan beger sig ut på kvällen i Sacramento utan en karta eller en GPS? Tydligen jag. Jag och en vän bestämde lite spontant att vi skulle till ett outlet lite utanför stan, men eftersom jag körde vilse redan på väg dit blev jag riktigt sen, så vi bestämde oss för att åka downtown och kolla på ett mall där istället. Jag kör verkligen som en turist just nu, tvära svängar, konstiga stopp mitt i vägen för att kolla skyltar. Men jag är fortfarande försiktig som en äkta svensk. Lovar att bättra mig sedan när jag hittar vägarna bättre. Vi kom fram, shoppade lite, åkte och handlade lite mat, käkade middag... Och plötsligt var klockan 22.30 och jag kom på att jag själv skulle ta mig hem utan vägledning eller någon som skjutsade mig!

Men det gick bra. Eller jag körde vilse typ 10 gånger, gjorde 10 U-turn, fick ringa en orolig kusin 10 gånger och be honom vägleda mig. En hemresa på 30 minuter slutade på den nätta tiden 1 timme Men jag hittade hem utan större men. Inte fysiska men i alla fall. Är kanske lite adrenalinstinn efter att kört på motorvägen mitt i natten utan att veta var jag skulle. Men nu är jag hemma. Moster och hennes man var inte särskilt oroliga (tydligen hade de skällt på kusinen istället), utan frågade mest om jag var rädd när jag var vilse. Jag lovar att jag aldrig ska göra det igen. Inte utan en karta eller GPS i alla fall...

I passed!

Kära vänner, efter en dokusåpaliknande, mardrömslik färd mot mitt amerikanska körkort, har vägen nått sitt slut. Nu är det ur vägenoch det gick vägen! Finns så många ordvitsar! Man fick ha 15 små errors och 0 allvarligare errors. Jag fick 2 små errors! Grönt ljus för egna bilfärder mot nya äventyr!

Det började med att jag körde med den vietnamesiska tanten från klockan 08.30. Tanten var mer nervös än mig och gjorde mig extremt irriterad och nervös på grund av hennes råd och tips som hon upprepade 3 gånger i minuten. Klockan 10 sprang jag in på DMV och skulle anmäla mig, fick prata med en riktigt sur gubbe. "Swedish?" frågade han inte nyfiket utan nästan irriterat. Jag pep till svar och fick instruktioner av Sura Gubben om att köra upp bilen till testplatsen. Väl där, vem kommer då ut och är min kontrollant? Jo, Sura Gubben. Han gjorde säkerhetskontroll som var jätteenkel och han bad mig sätta igång.

Jag körde om jag får säga det själv, perfekt. Men han suckade och smackade med tungan som om det var riktigt jobbigt för honom att sitta i samma bil som mig. En gång sade han till och med "Turn right" lite för tätt inpå så att jag fick bromsa in lite snabbt, men jag klarade det utan några problem. Ingen ursäkt utan bara en liten suck. Som om han blev besviken att jag klarade mig. Vi körde i kanske 20 minuter, sedan kom vi tillbaks till DMV. Där parkerade jag perfekt och Sura Gubben suckade: "You passed." Jag var så glad och lycka att jag till och med förlät hans sura min. Jag dansade in på DMV, fick ett temporarily license och dansade ut.

Nu, kära ni, kan jag åka på äventyr. Bara att tanka bilen, ladda GPS:en (lusläsa kartor) och köra! Förstår ni vilken frihet och lättnad för mig som väntat på skjuts, suttit fast här hemma och känt mig så stressad? Tack alla ni som stöttade och trodde på mig!

Före och efter-bilder. Trött, osminkad (lite bakis) men lycklig!

Driving test tomorrow!

Känner mig lite lullig efter rödvinet vi hade till middag. Berättar mer imorgon. Efter uppkörningen. Uppkörning klockan 10 alltså. Repetition klockan 08. Jag ber till gudarna att jag inte är bakis imorgon. Wish me luck!

Another day at the mall...

"Jag har ingen hyra, jag har ingen hyra, jag har ingen hyra..." mässar jag när jag drar mitt Mastercard och fullbordar mina köp. Jag sparar ju mycket pengar på att inte betala hyra, så de pengarna kan väl gå till shopping? Eller? Ack så mycket fint det finns att köpa och ack vad det är billigt och bra att ha och praktiskt och finns inte i Sverige och... Och... Känner att jag måste börja frysa in mina kort som hon i En shopoholics bekännelser. Men snart börjar skolan och då kommer jag knappast ha tid för shopping... Försöker jag intala mig.

Jag luktar man. Abercrombie & Fitch-affären gjorde reklam för deras herrparfym och det fullkomligt stank i hela affären och över halva shoppingcentret. Nu stinker jag. Man.

P.S. Träffade på samma trevliga hjälpsamma busschafför idag igen. What are the odds?

Dagens resultat.

Be careful

Alltid när jag säger att jag ska iväg någonstans så får jag höra av amerikanerna som bor här, oavsett om det är släkt eller bekanta, att jag ska vara försiktig. Det gäller när jag ska möta upp vänner någonstans, åka och shoppa, vänta på skjuts... Då frågar de alltid om jag kommer att vara ensam länge och uppmanar mig att vara uppmärksam och försiktig. Sacramento har rykte om sig att vara en ganska fridfull stad utan överdrivet mycket kriminalitet. Det finns hemlösa och dåliga områden som man ska hålla sig borta ifrån när mörkret infaller, men annars är det relativt lugnt jämfört med andra delar av Cali. När jag berättade att jag ville gå ut och jogga, varnade folk mig för att springa i samma riktning som trafiken. Självklart att man springer och går på trottoaren så att man möter trafiken, det gäller väl trafiksäkerhet, tänkte jag. Nej, här uppmanas joggare att möta trafiken så att ingen kan smyga upp i en van bakom dig och dra in dig i den... Inte så lugnande precis. Men oroa er inte, lovar att vara försiktig!

Sacramento by night

Sac State Fair

Åh, idag har varit en riktigt bra dag! Runt kl ett mötte jag upp nio personer ur exchange students-gruppen för att tillsammans åka buss till State Fair. Vi hade dock inte kollat upp när bussarna gick, så efter lång väntan hoppade vi på en okänd buss. Jag blev utnämnd till reseledare och tack vare en riktigt gullig busschafför ("You ain't getting to the State Fair with this bus, girl friend") hittade vi till slut rätt buss. State Fair var ett gigantiskt nöjesfält med allt från karuseller, animal farm, vattenpark, rodeos, stånd med lokala produkter, svärdslukare, junk food... Svårt att beskriva med ord hur stort, amerikanskt och galet det var. Det var en riktigt behaglig dag, runt 29 grader i solen och 25 i skuggan, och vi irrade runt i solen i nästan 4 timmar och såg nog 98% av allt. Se fler bilder här.

När vi hade tröttnat, runt kl 17, tog vi bussen hem och stötte på ett gäng taiwaneser ur samma exchange grupp som oss, som hade varit och shoppat på mall. Tack vare dem leddes vi hem till campus igen. Därefter tog J och jag en promenad längs American River för att J skulle till Safeways och handla mat och jag skulle invänta skjuts av min kära kusin.

Nu är jag alldeles mör i benen efter en lång dag. Måste ha gått en mil. Eller i alla fall en mile! Dags att sova, körlektion imorgon bitti. Uppkörning på onsdag. God natt Naffe, god morgon Sverige!

P.S. Jag är bränd på näsan. Vad fan?

I don't know nothing

Det känns konstigt att sitta här och skriva om allt som händer i mitt liv. Ni vet exakt vad jag tycker, tänker och upplever. För jag har verkligen varit en jätteduktig bloggare, uppdaterat flera gånger varje dag så att ni hänger med på allt. Men det känns ändå konstigt att ni vet allt om mig och vad jag gör och jag vet inget om er och ert liv. Visst att man msnar eller facebooka lite, men då är det oftast snabba puckar och ni frågar om hur jag har det och berättar inte så mycket om er själva. Finns självklart vissa undantag som bara pratar om sig själva... Så härmed uppmuntrar jag er att säga en mening om er själva och vad ni gör just nu! Tänk Twitter.

Naffe säger godmorgon!

Yellow Fever

Var bjuden på en VIP-födelsedagsfest ikväll på Empire, men bestämde mig för att umgås med moster och hennes man som var lediga idag. Mycket moget beslut av mig måste jag säga. I och för sig är jag dödstrött efter igår. Kom hem tidigt, runt 03 och drack kanske max 2 drinkar och lite bubbel. Ändå så trött och sliten. Too old for this shit, säger jag bara.

Fick många kommentarer om att jag festade med värsta asiatgänget. Det är chockerande även för mig. Gillar egentligen inte att hänga med asiater. Speciellt svenska asiater som tror att de är så speciella och snygga, bara för att vi är så få i Sverige. Mycket skitsnack bakom ryggen, skryt och annat bullshit. En jobbig mix av traditioner och modern livsstil. Men asiaterna här annorlunda. De är ganska ok. Men de är trots allt amerikaner. Jag är en omogen skit, men jämfört med dem så känns jag nästan 5 år äldre. De flesta bor hemma, kan inte laga mat, har aldrig varit utanför Calis gränser, för att inte säga USAs gränser, vet ingenting om Europa eller omvärlden...

Jag vet inte vad jag yrar om. Ska nog gå och låta bed bugsen bitas snart. I morgon blir det State Fair med några andra exchange students. Är ganska stolt över att vi tog tag i det och fixade det själva. Rollercoasters and american junk food, here I come!

I saw a beautiful sunset, and I thought of you... (Bildkälla)

Never drink and drive

Det var en trevlig kväll downtown igår. Som sagt, bubbel och gayklubb, hur kan bli fel? Men det är en helt annan känsla att gå ut och festa här. Plus: killarna i sällskapet bjuder på allt. Jag betalade inte en cent igår för drinkar, mousserande och inträde. Minus: alla, då menar jag alla, kör fulla. Det är jag helt ovan vid. Det finns säkert de som gör det i Sverige också, men i mina kretsar kör man inte ens om man druckit en lättöl.

En riktigt obehaglig grej hände igår. När vi hängde på en uteservering och chillade satt jag så att jag såg en vägkorsning rakt framför mig. Precis när jag lyfte blicken från glaset ser jag hur en röd bil kommer med världens fart och rammar rakt in i sidan på en vit bil som kör över korsningen! Vet inte om ni har sett någon bilolycka förut, men det var sjukt obehagligt. Smällen, metallen som förvreds, skrikande däck... Ingen människa skadades tack och lov. Men alla runtomkring mig betedde sig som om inget hade hänt. Den röda bilen som hade kört in i den andra, lämnade snabbt brottsplatsen, medan ägaren till den vita gick ut och skrek efter smitaren men återvände till bilen sedan och körde vidare. Sjukt. Alla lugnade mig och sade "No worries, de är säkert bara fulla". Inte alls lugn såg jag då hur små plastcykeltaxin körde runt på gatorna. Jag frågar Vivanne vad de är till för. "They drive drunk people to their car!" Så folk här tar en taxi till sin bil, kör aspackade och rammar andra bilar utan att rycka på axlarna.

När Faces (gayklubben) stängde blev jag själv hemskjutsad av min småfulla kusin som försäkrade gång på gång att "I'm cool" och "I'm sober"... Vad hade jag för val? Obehagligt. Jag tänker aldrig köra full här. Tror inte ens jag vågar köra downtown på kvällarna här.

Fler bilder från kvällen finner ni här.

Drinking in downtown Sacramento 2

Korean food: check!
Hot sake: check!
Kiwidrink: check!
Bubbel: check!
Bilolycka: check!
Gayklubb: check!
Nakna män som hånglar upp varandra: check!
Bråk: check!

Allt detta inom loppet av 5 timmar i downtown Sac. Jag är fortfarande "buzzed" (lullig, rund om fötterna, salongsberusad, you name it) som man säger här. Återkommer med en mer detaljerad blogg imorgon.

Gooks (gulingar) ute och gör stan osäkert...

Ensammast i världen?

Tid USA: 21.18 (svensk tid: 06.18)
Naffe är: sällskapssjuk
Facebook: inloggade 0
Msn: Inloggade 1
Skype: Inloggade 0
Antal personer vakna som jag kan ringa: 0
Sammanfattning: Detta har nog aldrig hänt mig förut.

Osminkad, ensam, uttråkad, opepp...

Frågor och svar

Hurra! Sprungit 30 minuter på löpmaskinen. Feels good. Har fått några likadana frågor på sistone angående USA-vistelsen och framförallt körkortet. Tänkte bara klargöra vissa saker.

1. Var är du? Sacramento, California. Inte LA. Inte San Francisco.
   
2. Varför tar du amerikanskt körkort när du kan köra med svensk körkort där? Mitt svenska körkort får jag bara använda i 2 månader här som turist. Är jag här längre och vill köra bil måste jag söka ett amerikanskt. Den största faktorn är dock bilen som jag ska få låna från kusinen. Föraren till den bilen måste ha amerikanskt körkort för att försäkringen ska täcka skadorna vid olyckor osv.
   
3. Vad är det du ska plugga där? Jag ska plugga grundläggande kurser i business & administration. Denna termin ska jag läsa mikroekonomi, makroekonomi, bokföring och statistik, tänkte dock byta bort statistik eftersom jag redan läst grunderna i det.
4. Var bor du? Bor hos min moster och hennes man i deras hus på 8804 Inisheer Way, Sacramento, CA 95828. Har eget rum, badrum, garderob och bil. Bor 15-20 minuters bilfärd från Sac State. Betalar ingen hyra (trots vilda protester från mig och min mor) men lägger till lite pengar i matkassan varje månad och betalar min egen bilförsäkring.
   
5. Hur känns det? Just nu känns det ok. Det känns bra med släktingarna och bostaden. Är ofta uttråkad, då jag inte kan ta mig någonstans utan bil och skolan inte arrangerar fler aktiviteter för oss utbytesstudenter. Men det blir nog bättre sen. Saknar er därhemma självklart.

Fler frågor? Tack för att ni alla bryr er så mycket om mig! Det värmer.

Me, Ben and Jerry

Idag är en sådan dag då alla jobbar, jag fortfarande inte har något körkort och inget händer i skolan. En tråkig och ensam dag helt enkelt. Det är jag, Stewie och löpmaskinen som hänger. Försöker övningsköra mentalt, men det är inte så lätt. Går en runda i huset för att leta efter något roligt att göra. Hittar två nya vänner! Hello Ben and Jerry!

I morgon ska jag övningsköra på morgonen och på eftermiddagen/kvällen blir det kanske Sac State Fair (någon slags jättestor sommarfestival som varar i veckor) med Ed och hans flickvän. Ska försöka dra ihop någon dejt med de andra exchange studenterna också i helgen! Får väl ta tag i det, nu när skolan inte gör det åt oss...

Mina nya vänner. Chokladglass med marschmallowgegga, kolasås och chokladfiskar.

Hälsofreak

Kom nyligen hem från kusin Dan (låter som kamrat Dan...). Har lekt med världens sötaste kille. Gott folk, jag har även simmat i kusinens pool! Måste ha simmat i alla fall 500 meter. Vattnet var 25-gradigt efter en dag i solen. Damn vad det var skönt och damn vad det är oskönt i armarna nu. Jag är ju så sjukt otränad. Nej, från och med nu: inga jelly&peanut butter sandwiches och Ben&Jerry's. Bara hälsosam mat.

Har faktiskt inte käkat så mycket skräpmat här ännu. Här hemma lagar jag eller mosters man någon fräsch vietnamesisk rätt och det finns alltid massa färsk frukt. När vi var och shoppade, käkade jag pad thai, på orientation-dagen käkade jag indisk lammgryta (från Mother India) till lunch och en Grilled chicken wrap (från The Steak Escape) på shoppingrundan. Inga pommes eller burgare än så länge. Yay! Men som sagt, har bara varit här i 2 veckor. Skolan och stressen har inte ens börjat ännu.

Angående motion så, förra veckan sprang jag 3x30 minuter och den här veckan har jag promenerat mycket (på Mall haha) och idag simmade jag 30 minuter. Det är inte så att jag vill tjata om hur duktig jag är, utan det är lättare för mig (med er hjälp) att hålla koll på mig själv om jag skriver här. Synd att ni får lida för det.

1. Poolen, så mörkt var det när jag simmat klart. 2. Kusin Ed och Vivanne spelar pool.
3. Darren gillar min kamera. 4. Mitt mellanmål efter simningen: papaya, cantaloupe, mango.