... Typ! Känns så i alla fall. Jag lämnade nycklarna på jobbet och cyklade hem med min bukett och två papperskassar med skräp från mitt tömda skåp i omklädningsrummet. Konstig men skön känsla. Just nu känns det mest som om jag ska vara ledig från jobbet bara och sedan återvända. Svårt att greppa att jag har slutat. Men det känns skööönt!
Efter jobbet cyklade jag hem i värmen, käkade raggmunk ute i trädgården med syrran, älsklingen Leon och mamma som sällskap. Sedan gick jag och syrran på en liten kvällspromenad med Leon. Och efteråt satt jag och mina föräldrar länge ute i trädgården och pratade och skrattade mycket. Jag satt med lutat huvud mot min mammas axel, skrattade åt pappas dåliga skämt och blickade upp på de färgglada ljusen pappa satt upp på altanen. Ett ögonblick som jag kommer att minnas länge.
Min belgiska våffla med vaniljsås och jordgubbar och en liten sommarbukett från mig till tanterna!
Min kära kollega Elisabeths döttrar kom in med denna fina teckning till mig idag! Åh, fick nästan tårar i ögonen för att det var så fint. Gav de stora kramar och lovade att de skulle få komma på mitt bröllop nästa år, haha. Ooops...
Leon hade på sig kläder för en gångs skull och inte pyjamas. Vilken stilig liten kille!
No comments:
Post a Comment