Kricket och krocket

Jag har äntligen lärt mig skillnaden mellan dessa sporter... Kricket älskas av engelsmännen och min underbare gymnasielärare Steve Bater har lärt mig spela det. Krocket är att skjuta bollar på en gräsmatta med en klubba som är mycket roligare att slå på sina medspelare med. Så mycket lär man sig efter 5 timmar på jobbet.

Idag har jag varit i skolan 8-12 och på jobbet 12.30-18. Fy fan. Det är så mina veckor ser ut i typ hela maj. Men det är så man tjänar sitt levebröd!

Helgen är alltså över till slut (jag vet att det är tisdag idag). Valborgsmässoafton var en härlig dag med champagnefrukost på Pharmen, gamla vänner, sol i ögonen, lunchpicknick i Ekonomikumparken, champagnegalopp på älskade Värmlands, skumpa i ögonen och avslutades med "misslyckade" sotiga korvar. 1:a maj gav lika mycket sol i ögonen, glass vid Fyrisån och en mysig bussresa hem till småstaden. Resten av helgen satt jag mest i hammocken i mammas trädgård och åt glass.

Ursäkta ett lite rörigt inlägg. Är lite speedad efter en näve honungsrostade jordnötter. Nu: Global Farmaci-uppsatsen!

Överst från vänster: Drinkfest hos M, kvalborgdans på V-dala, Lkpg-gänget i Ekonomikum och blött på Värmlands galopp.
Obs! Asiatposen håller i sig.

Hard work work!

En lång halvtimma kvar till lunch. Blev inkastad på jobb i måndags och råkade skriva upp mig på en massa jobbpass nu... Glömde för en sekund att jag har en ny kurs, en uppsats att skriva, ett socialt liv, visumansökningar och gymmet att tänka på. Ulcus! Men jag behöver verkligen pengarna nu när jag kanske inte får något sommarjobb... Ulcus big time!

Imorgon är det kvalborg, vilket kommer att firas på V-dala. På torsdag är det valborg! Då kommer ett härligt gäng bestående av gymnasiekompisar från Lkpg och festar med mig! Ska bli så trevligt så!

Är man en bra kock om man längtar till sin lunchlåda? Eller blir man vrålhungrig av att regga kundklubb och sitta o slösurfa? Nu är det lunch och alkoholshopping som gäller!

Honey, I'm home!

Eller jag har ju varit hemma i 3 dagar nu... Anlände till Arlanda i torsdags kl 11.30 och föll nästan ner på knä och kysste marken... Nej knappast, men det var banne mig skönt att komma hem! Avgasfri luft med luftfuktighet under 85%, tysta diskreta människor som pratar svenska och min egen säng!

Våra sista dagar i HK var vi som sagt på casinoön Macau, på en massa marknader och på Repulse(ive) Bay och badade i havet. Vi hade många mysiga frukostar på Starbucks och jag klippte mig! "Too heavy" utbrast den kinesiska frisören så fort han nuddade vid mitt hår och tunnade ut det rejält! Syns inte så mycket, men det är grymt skönt nu till vårvärmen!

Mina 3 veckor i Asien har varit en av de bästa resorna i mitt liv! Så många roliga minnen och så sjukt mycket jag upplevt på bara 3 veckor! Mycket kan jag tacka gänget jag rest med! Vi har kunnat gå runt i bara mässingen tillsammans, ätit vad vi vill och gjort det som fallit oss in, peppat varandra i jobbiga stunder (inte varit så många) och skrattat så sjukt mycket åt allt och inget! Skönt att resa med öppna människor som kan göra vad som helst, äta vad som helst och ta dagen som den kommer!

Nu sitter jag här framför min dator och bara njuter av tystnaden. Saknar nästan alla indier i HK med sina "Yes missy, copy handbags, copy watches!"... Nu är det nog dags att börja skriva på uppsatsen!





Fler bilder från första veckan i Taiwan! (klick klick!), andra veckan i Taiwan och från Hong Kong!

Afternoon tea at the Peninsula

Ja, jag har spenderat nastan 2000 SEK pa 3 dagar i HK. Inte daligt for att vara en fattig student som dessutom ska spara till utlandsvistelse i host... Men vi har njutit och upplevt sa mycket pa dessa tre dagar! Nastan sa mycket att jag maste skriva ner det for att inte glomma! Sa mycket intryck, kanslor och funderingar!

Idag har vi som sagt varit pa en harlig shoppingrunda da jag kopte samma jacka som Sara, Sara kopte samma jacka som Camilla och Camilla kopte samma shorts som mig. Haha. Efter var lilla shopping spree var vi och Erik pa afternoon tea pa The Peninsula! Bladdra i vilken reseguide om HK som helst sa rekommenderar dem det. Jag rekommenderar det starkt! Sa mysigt och sa vart 200 SEK som 3-vaningskakfatet, teet och den excellenta servicen vi fick... Efter det brot man liksom lite pa brittiska i allt man sade... Dagen avslutades med att vi irrade runt i Soho och kakade en forvanansvart god middag med margaritas pa det lilla haket Tacos Locos i Soho. Marvellous! (brittisk accent)

Imorgon ska vi trotsa askovadret och bege oss till den gamla protugisiska kolonin, on Macau. Asiens Las Vegas ska det tydligen vara. Ska bli spannande! Har inga pengar att spela for, men man kan ju dricka roliga drinkar!

Nu borjar det sorgligt nog nastan narma sig hemfard. Nar vi hade lite planeringssnack forut kom vi pa att det bara var mandag, tisdag och onsdag kvar. Flyger hem 00.15 23 april, alltsa natten till onsdag. Trakigt. Har kopt en t-shirt med ett tryck som sammanfattar var HK-vistelse val: I LOVE HK.

Hong Kong baby!

Nu sitter jag har pa ett halvsunkigt internetcafe i metropolens metropol! Dar skyskrapor moter gamla tempel, dar dyr Pekinganka moter mat pa gatan, dar indier pa gatan lockar med Rolex-kopior utanfor den officiella Rolexaffaren... Vi har bara andats ut idag, atit Pekinganka, tittat pa varldens storsta ljus och ljudshow och promenerat pa HKs Stars Avenue! Vi har lagt upp lite planer for veckan och det ska bli sa kul och spannande! Det ryktas om storm, men jag ska bada i Repulse Bay i alla fall! USA Hostel bor vi pa och det ligger i det beryktade Mirador Mansion som ar i samma klass som Chungkin Mansion (googla eller wikipedia). Fasaden och korridorerna ser for javliga ut, men vara rum ar forvanansvart jattefina och rymliga. Vi som forvantade oss ett hal i vaggen blev grymt nojda. Bara man ignorerar att det ligger ett helt fiskskellet utanfor dorren sa...

Igarkvall skedde nagot oforutsagbart pa flygplatsen nar vi skulle checka in och ta flyget till HK. Flygbolaget hade dubbelbokat alldeles for manga platser och bad oss ta ett flyg morgonen darpa istallet. Vad var ersattning for detta "obekvama" byte av flight? 4 superlyxiga rum (med 3 sangar i varje rum) pa 5-stjarniga Grand Hi Lai Hotel, betald supermegamiddagsbuffe med varldens dessertbord, betald buss till och fran flygplats och 1100 SEK i handen! Tackade vi nej? HELL NO.

Imorgon ska vi upp till The Peak och se ner over hela HK! Sedan far vi se var vara fotter leder oss till for nya aventyr... Life is good.

P.S min mobil funkar igen! Ibland. Vi hors snart igen! Internetcafet ligger precis utanfor vart rum...

2 weeks in Taiwan...

Igar var vi igang 08-22. En vanlig dag alltsa! Vi var som sagt i Kending som ligger vid Taiwans kust! Dar har vi varit pa ett marinbiologiskt center, petat pa sjoborrar, tittat pa supersota skoldpaddor och roliga fiskar, lekt pa stranden och varit pa "a very special place". Professor Chang gav oss en ledtrad: Popcorn. Vi stannade mitt ute i ingenstans i beckmorkret, gick nagra morka trappor ner for ett berg och ut pa en ganska oppen plats. Dar kunde man se sma eldlagor och vi tankte att det kanske var en mysig grillplats. Men det ar tydligen en mycket svavelgasrik plats dar elden kommer av sig sjalv fran marken! Jattehaftigt! Vi tande lite tomtebloss, poppade popcorn och tog manga fina bilder! Nar vi val kom tillbaks till Kaohsiung vid 22 var det packningsdags. For oss var det mest chips och tv-dags...

Nu har vi varit pa avskedslunch och forutom allt slemmigt som serverades var det en ganska trevlig men tyst middag. Studenter fran KMU fick vara med, men det var svart att fa igang ett samtal. Dels har redan alla artiga fragor om dem och Taiwan redan stallts och dels satt vi vid ett stort snurrbord sa att man maste nastan skrika for att saga nagot. Vi fick fina presenter och sade byebye och che-che till alla flera ganger. Kanns lite vemodigt anda. Nu har vi precis borjat vanja oss vid sjogurka och kycklingfotter, suicidala taxichafforer och alla roliga manniskor! Jag kommer nog att sakna professor Chang mest. Han ar som en litet busigt barn med massa roliga upptag i backfickan och hans harliga skratt gor att man orkar lyssna pa honom fast klockan ar 23 och man knappt orkar saga potatis (nagot jag inte atit pa lange...).

Nagra roliga (och mycket interna skamt):

Professor C: This soup is special. It has vegetables and the labasta...

Tony (som svar pa alla fragor): Yeah yeah yeah yeah. Ok ok ok ok!

Naffe: What's in this yogurt, Amy?
Amy: It's jelly! It's called ku ku. Ku ku ku... Ehm... Ku ku. (gor konstiga rorelser med handen)
Sara: Nu tycker hon att ni pratar for mycket...

Kelvin: Bra bra bra...

Far fylla pa listan i efterhand. Maste sortera tankarna lite. Vi har upplevt allt mellan himmel och jord pa 2 veckor och nu ar man helt matt av alla intryck. Det har varit lite val pressat schema, men samtidigt vill man ju inte ligga hemma och sova och missa alla spannande saker. Dessa tva veckor har verkligen varit underbara! Sa mycket som man har upplevt skulle man aldrig ha gjort utan vara guider och detta program! Studiebesoken har bara varit roliga, intressanta och vi har fatt flera goodie bags (!). Man antecknar for att man vill inte for att man maste. Deras planering av vara kvallar har verkligen varit grymt! De har verkligen tagit hand om oss och velat att vi skulle fa smaka pa allt och se allt.

Klockan 20.30 (14.30 for er, svenskar) bar det som sagt av till Hong Kong! Hostel ar bokat pa Mirador Mansion (sunkigt, men battre an Chungkin Mansions) mitt i hjartat av Kowloon, dar allt roligt finns. Imorgon kommer vi BARA att sova ut, ata lugn och lang frukost, strova runt i kvarteret och andas (avgaser). Ska bli sa skont! Uppdaterar nar jag far tag pa en dator i Hongkong! Borde ju inte vara nagra problem, men man maste tanka pa att en stad dar alla har datorer hemma ar svarare att hitta internet-cafe. Sa bli inte oroliga om ni inte hor ifran mig pa ett tag! Jag har formodligen inte ivaglurad av nagon galen kines som vill ata upp mig med pinnar!

Vi ses 23 april, kara vanner! Saknar er!

Back in Kaohsiung!

Forlat for att jag inte har bloggat eller hort av mig till er pa 5 dagar! Forstar om ni blev oroliga!

Dagarna i Taipei har varit extremt uttrottande. Mycket studiebesok och tidiga morgonar. Mycket tidiga morgonar, och ni som kanner mig vet att jag inte ar en morgonsolstrale precis...

Taipei ar som alla andra metropoler stressigt, hogljutt och trangt. Dock hade vi bubbelpool och lyxiga sangar pa hotellet i Taipei och dessutom har vi varit njutit av Taipei 101, vackra berg, liljor, tempel, ormmarknad, solnedgang oooooch... Varma kallor och megasuperduperbuffe pa Tien Lay Hot Springs!!! Ah, det maste ha varit resans hojdpunkt... Kan ni forestalla er att sitta i en bubblande het kalla med fruktdoft och njuta av en sanslost vacker solnedgang over bergen..? I och for sig var vi tvungna att ha duschmossor pa oss hela bunten och blev utstirrade (svenskorna) hela tiden. Men det var uuuunderbart! Ni ska fa se bilderna senare!

Imorgon ska vi pa vart sista studiebesok och sedan ska vi till Kending som ligger vid haaavet. Har hort rykten om en barbecue och the beach ocksa...

Torsdags natt far vi vidare till Hong Kong for en vecka bara SEMESTER! Ska bli helt underbart!

Sa nu har ni fatt lite update! Maila mig garna eller smsa (funkar, men tar tid)! Borjar sakna er!

Taipei tonight...

Nu sitter jag har igen i biblioteket pa KMU. Just nu har vi var forsta lediga eftermiddag sedan vi kom hit, da vi hade planerat att packa for att aka till Taipei ikvall. Men det blev en smarre kommunikationsmiss mellan var handledare och var kare Tony... Sa vi var tvugna att packa pa 10 minuter innan kl 12 och sedan har vi slapat vara resvaskor upp och ner flera vaningar flera ganger och oppnat och tomt dem pa mat och akt upp och ner och HARRAGUDA! Till sist lamnade vi dem pa ett lab, i vantan pa att vi ska aka.

Sa. Vad har vi gjort dessa dagar? Forra helgen, da vi fortfarande var jetlaggade och yra i bollen, gjorde vi HELA Kaohsiung pa 2,5 dagar... Vi har hikat pa Monkey Mountain, tagit en nattlig tur pa Love River, besokt turiststallen som Foo Guang Shang-templet (?), Botanical Garden, Dragon & Tiger Tower, fler rod-guldiga tempel, Lotus Lake. Vi har varit pa alla sorters market, night market, traditional chinese medicine market, vanlig frukt och torkade grejer-market...

Och vad har vi atit dessa dagar? Allt mellan himmel och jord! Taiwanesiska delikatesser som: grisfotter med sjogurka, smafiskar i alla ratter, koreanskt, pilgrimsmusslor, en hel fisk kokt i TCM, italienskt, massa farska rakor och hummer (LABASTA uttalas det har), mycket nudlar, McDonalds, hotpot med allt mojligt gott, japanskt, manga traditionella ratter med mycket slime...

Nar man gar med de vita, langa svenskarna tror ALLA har att jag ar deras tolk. Alla taiwaneser bara skriker till mig pa kinesiska... Professorerna undrar alltid om jag kan prata kinesiska. De verkar inte sa bra pa geografi. De vet varken var Vietnam eller Sverige ligger. Weird.

Nu ar det dags att ta snabbtaget till Taipei! Wohow! Hoppas ni alla mar bra dar hemma och njuter av en fin paskhelg!

Drinking in Kaohsiung!

Igar kvall var det welcome banquet med hot shots fran universitetet och andra hojdare fran den akademiska varlden. Plotsligt hamnade jag, Emma, Camilla och Erik vid samma bord som ALLA gamla respektabla gubbar och fick stranga uppmaningar fran Anders att uppfora oss. Hihi. Det gjorde vi. Pa riktigt. Vi smakade pa allt fran sjogurka till grisfotter, ankvarrullar och annat skoj och forsokte konversera pa engelska/kinesiska/vietnamesiska...

Efter middagen var hela ganget och Kelvin, var guide pa ett extremt mysigt liveband stalle. Fargglada drinkar, mycket skriksang (fran oss) och glada manniskor! Intrade var 400 TD vilket blir typ 100 SEK, och dessa pengar fick vi dessutom dricka for! Hehe. Det blev forvisso bara 2 drinkar, men det var goda drinkar som doftade mycket av alkohol... Vart lilla gang blev gladare och gladare och mer och mer hogljudda! Vi sjong med till It's my life - Bon Jovi och Linkin Park... Aaaah, jag skrattar ihjal mig nu i bibblan nar jag tanker pa en viss bajskorv i en viss toalett... (Taiwanesen bredvid mig tittar konstigt pa mig just nu...) Klockan 01 kom vi hem och kakade Pringles. En bra kvall.

Kaohsiung, baby!

Sitter i Kaohsiung Medical University's bibiliotek. Kineserna forsoker sno min dator varje gang jag lamnar den... Har skramt bort 3 stycken nu!

Vi har det sa sa sa roligt! Har inte haft en lugn stund sedan vi landade i fredags. Seriost. Kl 08-23 har vi varit igang och sedan har man somnat som en stock. Men det har varit saaa roligt. Just nu forsoker jag kolla mail, blogga, overfora pengar och chatta samtidigt... Sa detta blir bara ett speed inlagg. Det ar 25-30 grader varmt och soligt. Manniskorna ar hur trevliga som helst. Maten ar supergod och lite slemmig. Vi har varit pa nastintill varje jakla turiststalle i hela Kaohsiung County... Monkey Mountain, night market, massa massa market, massa massa vackra tempel, Dragon and Tiger Tower (!)... Ja, ni hor bara massa turistgrejer! Idag var det lite viktiga studiebesok och skaka hand och racka over presenter och ta kort... Det har varit super! Ganget vi aker med ar helt underbara!

Nu maste jag kila 10 meter over till vara lyxrum pa campus och ta en kalldusch. Ikvall blir det welcome party! Undrar hur taiwaneserna blir nar de dricker... Haha tjing tjing!

Uppdaterar i morgon!

Taiwan, baby!

Om exakt 6 timmar bär det av till Arlanda. Sedan återstår 2 veckor i Taiwan och 1 vecka i Hong Kong! Wohow!

Weekend

Har haft en väldigt avslappnande och lugn helg. Mest legat i soffan, köpt hem mat och slökollat på allt som hamnat i tv-rutan. Men det har varit bra. Behövde verkligen det, känns som jag mest har flängt runt på sistone... Idag kommer min ömma moder och hälsar på/packar åt mig och ikväll ska jag på autentisk västgötsk middag hos A.M.

Fredagen på köttmarknaden var riktigt riktigt rolig. E och jag blev stationerade vid dörren och charmade till oss dricks som bara den. Puppy eyes! Garderob+dörr fick mer än baren! Händer en gång på 10 år! Yay! Sedan turades vi om att retas med M och M hela kvällen. Om ni känner M aka Caesar, vet ni hur roligt det är...

Citat från fredagskvällen kl 02:
M: Jag ska kämpa för varje mans rätt att ge Snickers till sin dam!

Såg Casino Royale igår. Blev lite sugen på denna. Alkisvarning?

Trött...

... på mig själv. Hur kan jag totalt glömma bort att jag hade sovmorgon idag? Stressade hit och kom i tid för en gångs skull, med 2 minuters marginal. Träffade på några i kursen som satt utanför salen och de bara stirrade förvånat på mig. "Vi börjar ju kl 10..." Suck. Hade verkligen behövt sova ut idag för att kunna hålla mig vaken i natt och jobba. Suck. Någon som är sugen på Köttmarknaden Deluxe (Värmlands, lönehelg)? Säg till så sätter jag upp er på listan.

The End

"Trodde verkligen att du var Den Rätta..."

Hans grejer är hämtade, nycklarna är utbytta. "Nu är det definitiva beslutet taget. Nu börjar processen." Jag kippade efter andan vid de orden och kände hur det snörptes ihop i bröstet. Det var något som dog inom mig. Han satt där framför mig i soffan. Såg så trött ut. Rufsig i håret. Hjärtkrossande fin. Han reste sig, tog sina grejer och tittade på mig. Vi kramades.
"Jag ville verkligen att detta skulle funka."
"Jag med."
Han öppnade dörren. Vände sig om, log sorgset och sade "Hej då". Jag kunde inte för mitt liv förmå mig att säga något. Dörren stängdes och jag hörde porten slå igen. Total ensamhet. Det var så verkligt. Det var så sorgligt. Sjunker ner i soffan när det plötsligt knackar på dörren igen. Rusar upp, slänger upp dörren och hoppas till 99% att det är han. Det är korridorarna som undrar om jag vill med till Kalmars. Jag bryter ihop totalt. Stackars korridorarna.

Schizofreni

Muntan är härmed godkänd. Seriöst, jag var sjukt dålig och oförberedd. Det var så pinsamt. Men herr Grahnén var så gullig och försökte komma med ledande frågor och förklara så att jag lyckades stamma fram något godkänt iaf. Jag lovar att plugga bättre till nästa tenta. Fingers crossed.

Det är inte bara vädret idag som var schizofrent. Min städmani var inte av denna värld. På 3 timmar har jag lyckats med det som brukar ta 3 veckor att få till. Har diskat mitt monster till diskhög, skrubbat toaletten, dammsugit, gått ut med soporna (2 omgångar), lagat matlådor och vattnat blommorna. Ni kanske tycker att det inte är någon bedrift? Men tro mig, ni som känner mig vet vilket äckel jag är. Jag brukar döpa de små gröna figurer som växer på mina odiskade tallrikar.

Nu ska jag fixa mig i ordning för en härlig danskväll på Snerikes. Förfest med Maskinen. Fjortis javisst.

Ska bli lika het som Gisele. Eh, not.

God morgon, mig själv!

Om ca 1 timme har jag min munta (=muntlig tenta). Ursäkta att jag verkar så besatt av den, men det är faktiskt mitt första muntliga prov sedan länge länge. Inte nog med det. Jag har inte pluggat tillräckligt mycket, kan ingenting och har värsta supergruppen, så jag kommer inte att få en syl i vädret. Får se hur detta går! Man kanske blir den 5:e personen på 7 år som kuggar. Oavsett resultat, blir det att dränka sina sorger ikväll. Igen.

Vaknade relativt utvilad efter 5 timmars sömn. Är fortfarande så ovan vid att vakna upp ensam. Att vända på sig och upptäcka att man inte har någon att krama eller viska "god morgon, älskling" till. Gå upp själv och sitta där med en kopp te och se sig om efter någon man kan slöprata med. Ingen att skälla på när man har glömt smöret framme. Ingen att pussa hejdå när man ska gå. Ingen att säga "ha en bra dag, vi ses ikväll!" till... Får väl säga det till er då: Ha en bra dag och vi ses ikväll på Snerikes!

Vill ha vår nu nu nu! Ekeby fotbollsplan, maj 2008.

Frusen

Redovisning av vårt kliniska prövningar-protokoll idag gick bra. Knäppt att redovisa på engelska för bara svenska människor. Idag snöade det när jag cyklade hem. SNÖADE. Jag blev så deppig och frusen att det första jag gjorde när jag kom hem var att krypa ner i sängen. Satte alarm på 16, brukar tupplura i runt en timme. Vilket kanske inte är den optimala tiden... I alla fall. Vaknade kallsvettigt med ett ryck klockan 19.45. När ska jag nu hinna tentaplugga? Har en munta 13.00-14.15 imorgon. Typiskt.

Ibland kan jag känna mig som en jobbig mes. När något är fel borde jag slå näven i bordet och ryta till, så att allting kan ordna upp sig. Men varför göra det när man kan vara tyst och tycka synd om sig själv? Fast i och för sig så väljer man ju ändå att vara tyst. När man inte tar sig tiden och kraften att reda ut det, betyder det att det oftast att det inte spelar någon roll längre... Trots 294 vänner på Facebook och 104 vänner på msn, känns det ibland som om jag inte har någon att prata med. Dagens i-landsproblem!

Jag skiter i muntan om det ser ut såhär imorgon... BMC, december 2008.

Sju timmar

Sju timmar. Sju långa, syresfattiga, jävliga timmar tog stipendiemötet idag. Från kl 10 till 17 på en tentaplugg-söndag satt jag och höll inne mina hostattacker, sade "ja" och "nej" och höll på att svimma av trötthet. Vad får jag för det? Ett "bra jobbat!", en Quattro Staggione och brytleg på Värmlands. Förstår inte varför man ska hålla på och slita ut sig själv. Tror inte jag fick några stipendier heller. Suck. Men stipendienämnden bestod av trevliga "wermlenninger" i alla fall.

Mitt på mitt överbelamrade skrivbord ligger en trasig slickepott. Vad den har varit med om vill ni inte veta... Om ni är tillräckligt observanta när ni kollar på bilderna nedan kan ni faktiskt lista ut hur den hamnade här. Jag säger bara: lite räkor, lite lila bål och lite GT kan ge mycket effekt. Väl på Värmlands var jag så glad att jag nästan gick med på att döpa om min blogg till En studentskas bekännelser/Vaktbloggen... Funderar på att visa er bilden på min favoritvakt S från den tiden då han fortfarande hade hår. Men jag ska inte utmana ödet...

À casa Johansson och på Värmlands köttmarknad 20/3.

Smärta

Nu har vi pratat första gången efter avskedet i tisdags. Det var fint. Men så sorgligt. Nu när allt har lagt sig kommer man bara ihåg de fina minnena. Tvivlet börjar komma. Gjorde vi rätt? Är detta det definitiva slutet? Vi var ju så lyckliga ihop. 27 underbara månader... Tyvärr kommer verkligheten ikapp en ganska snabbt. Det var och är tyvärr det rätta beslutet. Men hjärtat lyssnar inte på hjärnan. Känslorna är inte över för att förhållandet är över. Det är tortyr att veta att han sitter mindre än 1 km ifrån mig och behöver en kram, men att jag inte är den som får ge honom den. Det enda jag vill är att se honom glad och lycklig igen...

Ikväll väntar jobb på Pharmen till 01. Osugen som fan.

Bakgatupojkarna

Varför blir man alldeles mysig och och avslappnad av att lyssna på gamla goda BSB-klassiker? Kanske är det så att de låtarna påminner en om en svunnen tid då man hade en problemfri tillvaro och största ångesten var en finne i pannan? Man kommer ihåg de oskyldiga tryckarna, "fråga-chans"-lapparna och fnissen i telefon när man berättade om sin favorit BSB-medlem... Mamma fixade allt och det räckte att man kunde multiplikationstabellen utantill så älskade fröken en. Killarna var fortfarande finniga, spinkiga och kunde inte krossa ens hjärta ännu. Solen sken på sommaren och det snöade på vintern. Var det verkligen bättre förr?

Vaknade kl 08 av allt hostande och kom på mig själv med att ha totalt glömt bort mitt pre-stipendemöte med den andra representanten för Farmaceutiska Fakulteten. Kl 11 ska vi träffas på Café Linné och gå igenom vårans fakultets ansökningar. Vilket första intryck människan kommer att få av mig. Hostande lik en tuberkulospatient, trött som ett as och totalt borta eftersom jag har suttit med näsan i POC, GCP och PK/PD sen kl 08.

Ikväll blir det att dränka sina sorger...

En dag i taget

Såret är rent och omplåstrat nu. Det initiala skärande, bultande, heta smärtan är borta och kvar återstår bara en molande värk. Den är inte särskilt störande, men så fort jag snuddar vid eller petar på det för att se om det har läkt, då bränner det till och jag snyftar till av smärtan. Jag måste lära mig att ge mig själv tid.

Det bästa sättet att förhindra att jag sitter och stirrar på en vägg är att sysselsätta mig. Mitt schema är så kaotiskt nu att jag inte har något val.

Torsdag: inlämning av uppsats och tentaplugg
Fredag: tentaplugg, räckmackafest hos M (vi vet ju hur de festerna brukar gå till...) och eventuell utgång på Värmlands/ÖG (kom ihåg detta, mina favoritvakter!)
Lördag: dödsfall, tentaplugg och jobba på Pharmen 16-01
Söndag: ångest, tentaplugg
Måndag: redovisning av protokollen på (sv)engelska, tentaplugg
Tisdag: Muntlig tentamen med herr Grahnén och min grupp som alltid har så mycket att säga, obligatorisk tentafest
Onsdag: Ny kurs Global Farmaci och legendarisk pubrunda med teknoelektrikerna (?)

Och så har det plötsligt gått en vecka! Veckan därpå väntar en kulinarisk njutning i form av västgötsk middag i A.Ms kök och på onsdagen 2/4 åker vi till Taiwan! Två härliga veckor väntar i Taiwan och sedan bär det av med en semestervecka i Hong Kong! Är tillbaks i Sverige lagom till supandet på Valborg.

Blir ju alldeles matt. Jag kanske ska gå och lägga mig igen.

Slutet gott, allting gott..?

Som slutklämmen i Looney Toons säger jag: That's all folks! Som ni kanske förstått är kalla kriget över. Det avslutades inte i bomber och granater utan i vapenvila och fredskontrakt. I krigets efterdyningar återstår nu bara en ödslig tomhet och en sorglig stämning. Alla blodiga strider vi gått igenom och alla vackra hoppfulla fredsstunder är nu bara flyktiga minnen som kommer att blekna efter ett tag.

Det känns så overkligt. Man ser tillbaka på allt man har kämpat för och blir så besviken, arg och ledsen för att man inte kunnat göra mer. Samtidigt är det så obeskrivligt skönt att veta att man inte behöver kämpa och lida mer. Vi har gjort allt vi kan och mer därtill, men nu orkar ingen av oss mer. Kärlek ska inte vara en kamp som det varit för oss.

Jag är en person som vägrar ångra något i mitt liv. Jag tror att allt händer för en anledning. Jag ångrar inte att jag upplevt detta och kämpat för detta. Istället har jag lärt mig så mycket av detta. Jag har lärt mig mycket om mig själv. Jag ser mig själv i spegeln och ser hur förändrad jag är. Ett så destruktivt förhållande bryter ner en ett litet fragment i taget, tills man knappt känner igen sig själv. Var är min sorglöshet och livsglädje? Var är mitt självförtroende och styrka? Allt jag ser nu är ett tomt skal, med rufsigt hår och svullna ögon som inte vet var hon ska ta vägen.

Allt har inte varit dåligt. 27 månader är ingen liten fling och vi har delat så mycket. Humor, samma intressen, den ärliga, så naiva kärleken för varandra och samma envishet att vi ska klara detta tillsammans. Han var min bästa bästaste vän och min pojkvän. Vi mot världen. Tyvärr så ville både vi och världen annat. En dag kanske vi kan vara vänner igen.

Som ni kanske misstänker kommer det framöver att bli schizofrent. Det kommer att finnas en stark Naffe som lätt kommer över detta och festar vidare. Och det kommer att finnas en Naffe som ligger i soffan och snyftar medan hon ser på La Liga. Även om mitt yttre skvallrar om en felfri tillvaro och min blogg berättar om allt roligt i mitt liv så kommer smärtan att mola länge till.

Jag bryr mig inte om ni tycker att jag är en gnällig mes som fläker ut mitt hjärta här. Jag skriver för att jag vill och jag skriver vad jag vill. Detta är mitt sätt att hantera detta. Jag kommer att låtsas må bra tills jag mår bättre.

Tack alla som har ställt upp. Ni är guld värda.

Goodbye My Lover

Did I disappoint you or let you down?
Should I be feeling guilty or let the judges frown?
'Cause I saw the end before we'd begun,
Yes I saw you were blinded and I knew I had won.
So I took what's mine by eternal right.
Took your soul out into the night.
It may be over but it won't stop there,
I am here for you if you'd only care.
You touched my heart you touched my soul.
You changed my life and all my goals.
And love is blind and that I knew when,
My heart was blinded by you.
I've kissed your lips and held your head.
Shared your dreams and shared your bed.
I know you well, I know your smell.
I've been addicted to you.

Goodbye my lover.
Goodbye my friend.
You have been the one.
You have been the one for me.

I am a dreamer but when I wake,
You can't break my spirit - it's my dreams you take.
And as you move on, remember me,
Remember us and all we used to be
I've seen you cry, I've seen you smile.
I've watched you sleeping for a while.
I'd be the father of your child.
I'd spend a lifetime with you.
I know your fears and you know mine.
We've had our doubts but now we're fine,
And I love you, I swear that's true.
I cannot live without you.

Goodbye my lover.
Goodbye my friend.
You have been the one.
You have been the one for me.

And I still hold your hand in mine.
In mine when I'm asleep.
And I will bear my soul in time,
When I'm kneeling at your feet.
Goodbye my lover.
Goodbye my friend.
You have been the one.
You have been the one for me.

Konsten att slappna av

Jag är en person som har väldigt svårt att slappna av. Idag intervjuade jag entreprenören och farmaceuten Laila Ibrahim Bengtsson för min entrepreneurship-uppsats. Klockan 16 skulle jag ringa henne och klockan 15.45 satt jag redan med headset på, en vattenflaska och halstabletter framför mig, mobilen i handen och darrade med ena benet. Det gör jag när jag är nervös, rastlös, sexuellt frustrerad eller stressad, vilket jag typ alltid är (kanske inte allt på en gång). Intervjun gick bra, förutom att hon sprang iväg varannan minut för att serva kunder. Men det var jag som valde tiden, så jag får skylla mig själv. Nu ska jag bara sätta mig ner och skriva ihop den jävla uppsatsen.

Update: kalla kriget dag 3 - livstecken, men inte mer än så. Jag tar en dag i taget.

"För vi har solen i ögonen..."

Update: kalla kriget dag 2 - inte ett ljud. Förstår fortfarande ingenting. Kanske är det jag som är dum och trög? Vill bara ha ett svar så att min hjärna kan sluta surra av all ovisshet och kan koncentrera sig på annat. Igår var faktiskt en bra dag som slutade riktigt bra. Enda jobbiga var att jag fick en klump i halsen av att höra James Blunt och lyssnade efter nyckelrassel så fort jag hörde min port öppnas. Patetiskt. Tur nog har jag universums finaste vänner. Tack för att ni finns!

Sol i ögonen, lysande blå himmel och långpromenad kl 09. Inte likt mig!

Inga kommentarer

Idag är en sådan jobbig dag. En dag då man hade velat vakna upp långsamt i en mysig säng och upptäckt att allt bara var en dröm. Men istället vaknar man kl 09, klarvaken med en sprängande huvudvärk som skvallrar om den råa verkligheten. Vad är det jag vill säga, kanske ni undrar? Jag vill säga så mycket. Jag skulle kunna skriva om mina fina Värmlandsvänner, mina gulliga vakter och andra anekdoter från igår kväll. Jag skulle kunna skriva om hur skönt det är att ha en "ledig" helg, som jag får disponera min tid hur jag vill. Jag skulle kunna skriva ett klagande inlägg om allt som måste göras och mitt diskberg.

Men jag orkar inte. Jag orkar inte. Jag känner mig ledsen, förvirrad, besviken, missförstådd, dum, uppgiven, ilsken, orolig och framför allt ensam. Jag orkar inte. Jag orkar inte...

Tack E för att du ställde upp igår.

Rackebajsare

Var en sväng förbi Ica Väst. Möttes av sådana konstigheter att jag var tvungen att ta upp mobilen som en och annan japan och fota. Muttrade lite på engelska för att förbipasserande skulle tro att jag var turist/utbytesstudent. Konstigt att man gör så. R berättade att samma sak hände när han varit ute och sprungit, vurpat och drattat på ändan. När en joggare (svensk) frågade hur det hade gått drog han till med ett: "Fucking ice...". Hey, vi som kan låtsas vara utbytesstudenter gör det i krissituationer.

Hur smakar en rackebajsare, är munkar bröd och vad i olika smaker kostar 10 kr/st? Så många frågor, men inga svar...

Pharmada 2009

Som ni kanske vet fick jag äran att vara Pharmada-värd i år. Här kommer min historia:

Morgonen började bra. Jag cyklade mig svettig till BMC, tio minuter försenad för att min säng aldrig känts så lockande. Väl där möttes man av värdförmannens (kvinnan) nervösa blick och projektledarens dödsnervösa leende. Efter en del bordsbärande och "var fan är mitt företag/mitt företags montergrejer?!" så började företagen strömma in lugnt och sansat. Mina företagsrepresentanter (Apoteket, Aco Hud, Venturecup och ISPE)var riktigt trevliga och visste vad de höll på med, så för mig var det ganska lugnt och skönt. Andra värdar åkte till Folkes för att handla godis och blev nästan utskällda när de ville hjälpa till.

Efter en stressig lunch och ett mordförsök på en av BMC:s datorer (den vägrade skriva ut mitt företags presentationshandouts) satte Pharmadan igång. Mina företag klarade sig finfint utan mig, undantag för då jag rände runt hela BMC för att hitta grenkontakter för att organisatören tagit mitt företags grenkontakt för att han "trodde att de inte behövde den". Jag minglade runt lite, tjuvlyssnade på konversationer mellan studenter och företag och imponerades av A10:ornas målmedvetenhet. Än är det för tidigt för en liten A8:a som dessutom har ett extra år kvar, för att försöka sälja in sig och lämna fram CV. (Vill inte bli stor och börja jobba!). Så jag ägnade mig åt godisätande och pennknyckeri. På tal om gratissaker. Det lönar sig att vara Acos värd. Var ni vid deras monter? Såg ni lotion-himmelriket? När Pharmadan var över kallade de sig till mig och beordrade mig att välja det jag ville ha från deras monter. Gratis. Eftersom jag jobbar obetalt tackade jag inte nej. Hallelujah!

So far so good. Kaoset började när vi kommit fram till Pharmen för mingelmiddagen. Jag lämnade in min jacka i garderoben och lämnade in mig själv. Istället för att njuta av en middagsbuffé och mingel med mina företag stod jag och svettades i kaoset i garderoben. Inga ordnade lappar, massa galgar överallt, 50 meter lång kö. Efter kanske 45 min slit trodde vi att vi skulle få lite mat åtminstone. Men nej. Projektledaren vinkade in oss i köket. Mat? Tänkte jag. Hacka grönsaker! skrek projektledaren. Hur mycket jag än jobbade gled maten längre och längre bort från mig. Riktig Kafkasituation. Rys.

Kvällen avslutades i alla fall med värdmys, jordgubbsglass och "trevligast/otrevligast företag"-snack. Så nu är jag till sist mätt, nöjd och mina fötter som har varit instängda i stövlar hela dagen, skulle behöva massage och skrubbas ordentligt. Kanske inte i den ordningen. Imorgon blir det att jobba på Värmlands igen! Så trött att jag inte ens orkar säga potatis.

Detta fick jag med mig hem från Pharmadan: inga jobb, 2 warm breeze face cream, 2 försvarets hudsalva, cliniderm deep clean mousse, myggspray, sollotion, sun lip balm, face/body cream, face gel, minitub Decubal, 2 delicatobollar, kexchoklad, vattenflaska AstraZeneca, 2 pennor. Min excellenta värdförman/kvinna och värdkollega var ganska trötta.

Ansiktsbokens förbannelse 2

På fejjan finns det en applikation där ens vänner kan anonymt svara på frågor om en själv. Jag hade ingen aning om att det fanns förrän idag. Så här tycker/tror alltså mina "vänner" om mig.

Do you think Naffe is attractive? Yes

Do you think Naffe is charismatic? Yes
Do you think Naffe is a good kisser? Yes

Do you think Naffe is a loyal friend? Yes

Are you embarassed to be around Naffe ? No
Do you think Naffe is a good athlete? No

Än så länge ser det bra ut... Inte en atlet, haha.

Do you think Naffe can keep a secret? Yes
Do you think Naffe sings when drunk?Yes

Do you think Naffe has ever had a crush on you? Yes

Hmm, guess again...

Would you travel around the world with Naffe ? Yes

Would you travel around the world with Naffe ? Yes

Would you introduce Naffe to your parents/family? No

Would you introduce Naffe to your parents/family? No

Folk kan tänka sig att resa jorden runt med mig men ingen vill presentera mig för sina föräldrar.

Summa summarum: Jävla Facebook.

DÖ SNÖ DÖ!

Jag tänkte göra som alla andra och klaga på snön. Varför, varför, varför ska det börja snöstorma igen?! Igår kröp min skinnjacka fram och det tog mig 7 minuter att cykla till BMC (älska asfalt utan isiga dödsspår!). Vårkänslorna dallrade i luften. Fåglarna kvittrade, paren pussades på parkbänkarna och livet log mot mig. Idag... Skinnjackan dog, fåglarna dog, paren dog och livet pekar finger åt mig.

Det är inte rättvist. Lite vår bara... Är det så mycket begärt?

Det börjar gå upp för mig att jag snart åker till Taiwan med Global Farmacin. Har alltid tänkt att det är lååångt kvar, men det är det inte. Biljetterna är bokade och planet lyfter 2 april. Spännande, spännande... Dyrt, dyrt...

Utsikt över Taipei t.v och Kaohsiung t.h. De två städerna vi ska tillbringa våra 2 veckor i.

Tillbaka på kontoret!

Tvättar, packar upp, mailar 3 personer samtidigt, msnar, facebookar, kollar bloggar, räknar mina sedlar som jag fått i födelsedagspresent och ska nu kolla på halva I, Robot. Det märks att man är tillbaka i Uppsala.

Mina försenade födelsedagspresenter och mammas hemmagjorda Victoriatårta.

Hard work work

Sitter i mitt barndomsrum i Linköping och söker jobb för glatta livet. Har skickat in EN ansökan i år och det är redan mars... Jag brukar alltid ha ångest den här tiden på året. Med mitt utländska namn, korta CV och brist på kontakter så kanske ni förstår varför. Men jag ska inte klaga. Uppskattar verkligen de få kontakter jag har som har varit så snälla och hjälpsamma.

Känns konstigt att vara hemma. Kollar på mig själv i min gamla badrumsspegel och ser hur mycket jag förändrats, fysiskt och mentalt. Påsar under ögonen, vinterblekfet och mungiporna pekar nedåt. Blev jag verkligen den personen jag ville bli? Jag ser alla våra familjebilder på väggarna. Jag tänker på mina vänner som fortfarande bor hemma och går runt i cirklar. Då åker mina mungipor upp en liten bit. Jag må vara lite "rund om kinderna" som min mor så ömt sade när jag kom hem, men jag har i alla fall ett eget liv som jag älskar!

Saknar R, mitt rum, mina vänner och till och med mina korridorare!

På den tiden man kunde se mina kindben. Rimforsa, november 2006.

Bus!

Jag, E och A sitter i min soffa och skriver och skriver på våra datorer. Vårt Mookie-case ska vara färdiganalyserat och inne på fredag. Vi har nyligen slängt ihop pytt i panna och stekt ris och är inne på skrivblock 2. E och A har en diskussion om Mookies internationalisering och jag spotyfiar T.I. Nu låter det som jag smattrar koncentrerat och effektivt på min laptop och att jag är jätteflitig! Men egentligen bloggar jag! Vad busig jag är! Hihi.

...

Update 20.19:
Nu sitter de och pekar på saker i mitt rum och skriker "tre ljus!" "tre säten i soffan!" "tre huvuden!" "tre människor!!!"... Läskigt!

Helt lost

Har njutit av en långweekend på västkusten med mycket god mat och alkohol, mycket gott sällskap, mycket boule och mycket kortspel.
Därför vill ni ha med mig på spelkvällar: Jag måste ha den värsta otur i spel man kan ha. Jag vinner aldrig i några spel, däremot åker jag oftast först ut eller kommer på sista plats... Men vad säger man? Otur i spel, tur i...?
Därför vill ni INTE ha med mig på spelkvällar: Jag är en olidligt dålig förlorare. Helt seriöst. Man kan se iskallt hat, ibland mord i mina ögon och små horn som växer ut på min panna när jag förlorar. Vilket jag gör nästan hela tiden... Ibland blir jag så märkbart sur att det blir dålig stämning. Det är ganska pinsamt för en 22-åring. Note to self: sluta lipa för ett fjantigt spel.

Helgens citat:

Framför 52'' tvn, Borås, lördag
M: Äckligt bajs!
(kommentar till något bidrag i Melodifestivalen)

Pressbyrån, Stockholms central, kl 19.40 (efter 6 timmars bussfärd)
R: Jag skulle vilja ha en kokt wienerbröd!
(syftar på kokt wienerkorv)

Nu är jag dock helt lost. Känner mig ganska efter i det mesta. Ska ha gruppmöte imorgon bitti, ska lämna in ett kvällskursarbete på fredag, ska tvätta, ska... Sova?

Bye bye Beach 2009

Den här veckan har jag börjat en ny kurs, varit på 2 pass på Stallet, varit på Pharmada-utbildning, förnyat mitt pass hos polisen, skickat in hundra stipendieansökan, slängt min gamla skrivbordsstol, hämtat B:s post, sett 3 avsnitt av Heroes och ätit 3 semlor. Och vad är det för dag idag? Onsdag! Allt detta på 3 dagar! Är mest stolt över de 3 semlorna... Fortsätter jag i detta tempo kommer jag att smälta in finfint bland tjockisarna i USA. Fast jag ska ju till California, där boobjobs, blekta tänder och stenhårda abs är idealet. Fan.

I morgon bär det av till västkusten! Det ska bli så mysigt! Jag ska vara en söt, leende, helylles svärmorsdröm hela helgen!
... Hörde jag någon skratta hånfullt?

Mamma, jag vill bli som dem när jag blir stor!

Ansiktsbokens förbannelse

Har fått samma vänförfrågan 3 gånger från en okänd på Fejjan. Jag har ignorerat det 3 gånger och idag beslöt jag mig för att ta reda på vem människan är.

Naffe Today at 10:08am

känner jag dig?
Jessica Nilsson Today at 11:06am
berzan a klassen

Med dessa 3 ord menade hon att vi har gått i samma högstadieskola, hon gick i a-klassen och jag i h-klassen. Vi har aldrig träffats privat, vi har aldrig pratats, jag har när jag tänker efter, aldrig sett henne... Ändå försöker hon bli vän med mig. 3 gånger. Riktigt skumt. Om det är någon som vet vem detta är och vet något om min relation till henne, säg gärna till. Skumt.

Försten till 300 vänner vinner!

Ny dag, nya tag!

Den här helgen skulle vara en sådan där "ta-igen-alla-nödvändiga-saker"-helg. Jag skulle ta tag i sommarjobb, stipendieansökningar, storstäda mitt rum, rensa ur garderoben och slänga den onödiga 2 metershögen med gamla papper från 4 års plugg. Har jag gjort det? Nej!

Måste bara berätta om min fredag. Då var jag och mina 2 kära Lkpg/Uppsala-tjejer ute för en bit mat på Snerikes. Tre ord för vår indiska servitör. Hopplös, hopplös och hopplös. Han förstod och pratade inte engelska och visste inte att förrätten skulle komma före varmrätten. Fick mina baconlindande dadlar samtidigt som tjejerna fick sin äppelkaka utan äpple. Dessutom kom han in (nästan en timme sen) med en flaska rödvin med bara två glas som han gav till L och H. Ser jag ut som en tjej som halsar rödvin?! Ser jag ut som en alkoholist?! Jag, L och H skrattade oss genom hela middagen och kvällens stående skämt var när han närmade oss vårt bord och alla muttrade i mun på varandra "Undvik ögonkontakt!!". Notan var helt åt helsicke fel och köksmästaren drog av ganska mycket, till exempel de 3 ölen vi inte beställde... Underbart. Kvällen fortsatte på Värmlands för galna teknologdanser (L was on the fire), skvaller från H, mjölkdrinkar och en del "Naffe, we miss you!". Kvällen avslutades på ÖG, där vi stod och störde en annan charmig vakt som ett par medelålders fem i ett-ragg...

Nej, men seriöst. Helgen har varit extremt lugn och skön. Har typ bara sovit i R:s knä. Nu, sömn. I morgon,ny dag, ny kurs och kanske lite träning?

Alkoholist, javisst? Snerikes, augusti 2008.

Once you go asian, you'll never go caucasian?

Varför tror vi asiater att vi är så snygga, exotiska och häftiga? Under hela min uppväxt har jag nästan uteslutande haft svenska vänner. Säga vad man vill om svenskar men de är sköna människor. Avslappnade, varma och ödmjuka människor (go Jantelagen!). Annat kan jag säga om asiater. Narcissism, arrogans, dold rasism och en förkärlek till skvaller är bara några av egenskaperna jag har lagt märke till hos många asiater, oavsett var de bor. Nästan alla asiatiska tjejer (och många killar) har en egenkär blogg där de visar upp sig i olika sexiga poser och skryter om att de är "avancerad nybörjare"-modeller. Asiatiska föräldrar som oförskämt skryter om sin "duktiga son som köpt en BMW, men är ihop med en svenska" eller skvallrar om "den där mörka grannen som verkar skum"... Visst, många asiater har tack vare de asiatiska generna behagliga drag och med en rik historia av kultur och traditioner, ska man absolut vara stolt över sitt ursprung och visa det. Men den där egenkärleken och arrogansen...

Angående asiatiska tjejers egenbild, kan jag tänka mig att Tila Tequila (som f.ö är vietnamesiska...) säkerligen har bidragit till att en rad asiatiska småtjejer bleker håret och leker sexig asiatiska. Media framställer ju oss asiater som antingen sexobjekt eller nördar. Jag säger inte att jag skulle vara bättre på något sätt, ni har ju själva sett mina egobilder. Men man måste väl ändå ganska snabbt inse att trots goda anlag kommer de där sexiga sneda ögonen att få mörkar påsar och den där nätta kroppen kommer att bli en asian mama-booty. Då kan man inte längre spela på mysticismen och sensualiteten som omger asiater, då är man bara en vanlig människa som vill ha respekt från sin omgivning.

Alltså, mina blogginlägg efter midnatt bör läsas med en nypa salt.

Sexy or nerdy? Det är inte lätt att vara asiat...

Vad kvinnor tänker på...

R(eg): När jag börjar blir mätt, så käkar jag upp köttet först. Vet du varför?
N(affe): Det är dyrt.
R: Nej, gissa igen.
N: Det är dyrt.
R: Neeej, det börjar på P...
N: Pengar!
R: Nej...
N: Pengar!
R: P som i..?
N: Pengar? (fortsätter gissa på pengar)
R: Nej!
N: Penis! (fnittrar)
R: Gissa igen...
N: Penis?
R: What the...
N: Pengar? (Tystnad då jag avlider av skratt. R håller på att ge upp när det går upp ett ljus för mig.)
N: PROTEIN!
R: Ja. Du gissade 11 pengar och 2 penis... Det är det enda du tänker på!

Denna konversation utspelade sig på min underbara födelsedagsmiddag på Il forno. Då hade jag bara druckit ett glas vin...

The Greatest

Once I wanted to be the greatest
No wind of waterfall could stall me
And then came the rush of the flood
Stars of night turned deep to dust
- Cat Power

Här sitter jag i mörkret. Vägrar tentaplugga. Vägrar fixa med min ansökan. Vägrar äta upp min Mars som viskar till mig i mörkret: "Naffe... Du behöver mig... Du vill ha mig. Ta mig!". Men nej, jag vägrar! In your face, Mars! Lyssnar på 4 låtar från Mammuts soundtrack på repeat. Grymma låtar. Känns lite som jag vill utmana den filmen. Typ bevisa för filmen att trots att den inte var min favorit, kan jag ändå lyssna på låtarna. In your face, Moodyson! Kanske dags att gå och lägga sig?

"Do you think I'm sexy? Do you really want me?"

Gravid..?

Nej nej, bara uppsvälld efter en god och mättande fika på Pharmen. Eftersom jag och B har allvarliga kommunikationsproblem, satt jag hemma och väntade på honom och D för lite fika, medan han och D satt på Pharmen och väntade på mig för lite fika... Det slutade med att jag dukade undan teet, de nyinköpta kakorna och åkte till Pharmen istället. Mätt och belåten blev jag i alla fall!

Jag och asiaterna diskuterade förhållanden. Varför tänker killar och tjejer så så olika? Hur mycket ska man förändra hos sig själv för förhållandets skull? Varför är det så svårt att kommunicera? Varför är det så lätt att se fel hos den andra istället för att se till sina egna fel? Varför ska man "kämpa" för sitt förhållande, är det inte meningen att det ska vara lätt om det känns rätt? Så många frågor, men inga svar.

En annan sak som diskuterades i tentapluggandet var: Förstör Hollywood våra förhållanden? Genom att bygga upp en lögnaktig bild av det "perfekta" förhållanden där materialism och klichéer är det viktigaste i ett förhållande, så förstår jag om dagens par har det jobbigt, t.ex på Alla hjärtans dag... Det räcker med att slå på tvn för att förstå att kärlek är synonymt med den dyraste Cartier-ringen som finns. Eller att man bara säger "jag älskar dig" när någon har ordnat en karibisk kryssning med tillhörande bad i månskenet till ljudet av delfiner. Vem behöver egentligen allt sådant? För när kryssningen är över, ringen är tappad och de romantiska ljusen har släckts så finns det ingeting kvar. Jag vill bara ha förståelse, samhörighet och trohet.

Tänk om man vore lika lycklig som The Hills-tjejerna... (ironi)

Moodyson förstörde min födelsedag!

Ett stort tack alla nära och kära, bekanta och obekanta som firade mig på min dag igår! Hur jag firades? Det började på seminariet på morgonen med en powerpoint med bilder på en dreglande Naffe med dubbelhaka sovandes sött på föreläsningar, som visades för hela klassen. Smått pinsamt, men otroligt gulligt att de ansträngt sig och att handledaren spelade med. Detta följdes upp med underbara vänner som dök upp med tårta och skönsång på lunchen och lunchrummet sjöng med. Tack kära vänner! Cyklade som en galning med trasig cykel till centrum för att få en överraskning av R. Eftermiddagsbio! Otroligt mysigt, men helt helt fel film för en födelsedag. Mammut är en av de mest deprimerande filmer jag sett och påminde mig om diverse obehagliga händelser i mitt liv. Men skådespelarinsatserna var suveräna och handlingen gripande. Dagen avslutades med italienska delikatesser och gott vin på Il forno a legna. Tack älskling!

Bara 22 år men tyngdlagen blir alltmer tydlig. Har upptäckt att jag att jag inte längre kan supa (2 drinkar) och komma hem på morgonkvisten, inte tvätta bort sminket, äta skräpmat varje dag, strunta i träningen och ändå vara störst, vackrast och bäst! Konstigt. Nu: tentaplugg! Om jag har tid i helgen måste jag bara berätta om en sjukt rolig händelse som har med min galla och min blogg att göra... To be continued.

Hoppas ni får en fin alla hjärtans dag! ...Äsch, det är ändå bara en kommersiell högtid.

Ser ni likheten? (Bild från Wild wild west-festen 2006)

Can it really be..?

I morse fick jag ett underligt samtal. Några timmar senare var jag med om en kort och underlig intervju. Intervjun avslutades med några underliga ord: "... well then, I will now nominate you to the university and then..." Efter de orden kunde jag inte längre koncentrera mig på vad damen på Internationella kansliet sa. Jag satt helt mållös. Ska jag alltså ÄNDÅ få åka till California och studera business? Ja, jag har blivit nominerad till en utbytesplats på California State University, Sacramento, precis det campuset jag ville åka till. Jag var en av de första lyckliga på reservplatslistan. Så om allt går enligt planerna (yeah right, med min otur...) och tusen viktiga dokument fixas i tid, kommer jag alltså att befinna mig på andra sidan Atlanten i höst.

Det är inte det att jag inte är glad. Jag är bara så chockad. Och lite skeptisk, IK har haft mycket strul med USA-utbyten. Efter det dystra beskedet i januari har jag gjort mitt bästa för att skjuta undan tankarna på USA och fokusera på annat: plugga England, jobba i Norge, exjobb osv. Men varje gång någon nämnt utbyten eller USA har jag känt den besvikna, hopplösa känslan darra till i magen. Och nu. Nu har jag mot alla odds fått det jag så gärna ville ha.

Förutom osäkerheten om jag verkligen kommer iväg, så är det något annat som får mig att inte hoppa högt och skrika i falsett av glädje för att få åka till världens roligaste land. Han som sover så gott i min säng just nu.

The land of the free...

Isolering

Om ni undrar varför jag inte har uppdaterat på länge så är det helt enkelt för att jag inte har lust. Jag har inte lust till mycket just nu. Har varit ganska osugen på det mesta. Ligger mest i min soffa och kollar på någon nynerladdad film eller sitter framför datorn och löser mina farmakoterapi-fall. Orkar inte ta tag i utbytessökandet, stipendiesökandet eller sommarjobbsökandet. Känns bara som om jag ändå inte kommer att få något ändå. Snacka om att ge upp innan man ens försökt. Men lugn bara, jag kommer igång så småningom. Jag skyller på kylan, mörkret och FRAMFÖR ALLT den hemska halkan som får mig att bli denna sega, asociala och ineffektiva människa!

P.s har fått klagomål angående typsnittet.Testar detta.

Från spontanutgången i fredags.Var tvungen att leda cykeln hem senare...