2016-09-25

Saknad

Idag är det extra jobbigt. Idag saknar jag Sverige extra mycket. Vaknade kl 7 för att facetimea med min familj. De var alla samlade för att fira min brors födelsedag i efterskott. Fick prata lite med Leon, världens sötaste Leon, som är så lång och stor. När hann han växa så mycket? Kändes nästan som om jag var där, kunde lyssna på syskonens gnabbande och se min mamma packa matlåda till mina syskon och min pappa fixa på min systers cykel. Vardag helt enkelt. Vardag som hade gjort mig galen om jag bodde med dem, men är så värdefullt när man ses en gång om året, om ens det... Det är jobbigt att inte veta när man kan träffa dem nästa gång. 

Hur stor är den här grabben? Han gillar salta pinnar, haha! 

Snart är han längre än mig... 

Fick alla att samlas för en grupp-selfie 

Världens sötaste familj 

Haha, roligaste bilden. Åh, vad jag älskar dem! 


2016-09-24

Ojdå!

Har visst inte bloggat på nästan en vecka! Men ni har inte missat något! Veckan har varit bra och väldigt standard, haha. Träning, jobb, matlagning, städning, FaceTime med mamma, det vanliga. Oh, har bokat en weekend-resa till Portland, Oregon med min älskling. Ska bli skoj! Älskar att utforska en ny stad, käka gott och se nya sevärdheter. 

På tal om resor, så är det snart dags för mig att lämna in semesteransökan för nästa år. En del av er har frågat mig om vi ska till Sverige nästa år. Vi vet ärligt talat inte. Får ju också se om vi blir gravida nästa år, det krånglar ju till saker o ting... Vi hoppas kunna komma på min brors examen, civilingenjörerna har deras examensceremoni på hösten, typ oktober. Eftersom det är lågsäsong då, så kan jag förhoppningsvis be om semester senare o ta 2 veckor då utan problem. Anthony vill se fjordarna i Norge, men det kanske är lite grått då på hösten? Vi får se, haha. Vi funderar även på att åka till Hawaii typ 5 dagar och bara njuta.

Jaha, hoppas ni alla har en bra helg. Hörs snart igen!  
- N

2016-09-18

Slö söndag

Hej alla godingar! 
Hoppas ni haft en härlig helg, plötsligt är måndagen här! Min helg har varit väldigt skön... Vi har dock fått mycket gjort. På lördagen blev det en tur till Green Acres (typ ett gigantiskt Blomsterlandet) och sedan handlade vi mat på Costco. Haha, vi är så gamla och tråkiga. Sedan jobbade A på vår framsida av huset, måste ta bilder så ni får se hans "rock garden" (vad kallas det på svenska?)! Vi har jobbat länge på detta projekt, ni skulle se vår framsida innan A's rock garden. 

Fina lavendel till A's rock garden 

Medan A jobbade i trädgården, gjorde jag en Banan-Toffee-paj för våra gäster som skulle komma på kvällen. Så enkelt och gott. Måste skriva receptet någon gång, det var faktiskt ett ex som gjorde det för mig första gången. Man behöver bara digestive-kex, banan, en burk kondenserad mjölk och grädde. Låter gott, va? Gjorde också rårakor med rökt lax créme, spaghetti med vit tryffelolja och A gjorde sina famösa steaks. Våra gäster verkade njuta av middagen. Efter middagen tog vi en promenad och jagade Pokémons, haha. Vild lördagsnatt! 

Ost (cheddarost och herrgård), salami, vit persika, oliver...

Rårakor med rökt lax créme (rökt lax, créme fraiche, rödlök, peppar, rödlök, dijonsenap) 

A's perfekta steak, spaghetti med massa vit tryffelolja, parmesan, vitlök, svamp... 

Min goda banan-toffee-paj

Vad gjorde vi idag då? Idag åkte vi och köpte mer stenar till A's rock garden, A var ute i hettan (36 grader igen!) och jobbade medan jag tog en tupplur och städade köket efter vår middag med våra vänner. Han ville nog ha mig ur vägen, men jag hjälpte honom efter min tupplur. Sedan kollade vi på Avengers: Civil War och slappade på soffan. Slapp och slö söndag... 

Jaha, det var min helg... Ha en bra måndag, mina vänner! 

- N 

2016-09-15

Trött

Det var jobbigt att vakna i morse. Och det är bara torsdag. Har tränat varje morgon denna vecka och jobbat till kl 21 varje dag. Jag vet inte hur folk orkar ha familj, träna, jobba och ha ett socialt liv... Hur gör ni? Känns som om man måste utesluta något för att orka med det andra... 

På tal om familj så har jag och A diskuterat det mycket på sistone. Vi vill ju ha barn samtidigt som vi älskar vårt liv just nu. Skulle vilja resa mer med A, men samtidigt blir vi ju inte yngre. Anthony vill ha valp först, medan jag inte är så stor djurmänniska... Så efter diskussioner fram och tillbaks så har vi kommit fram till... Trumvirvel... Vi ska börja försöka starta vår familj nästa år! Känner en klump i magen bara av att skriva detta. Mina närmsta vänner och familj vet redan om det. Bara för att jag slutar med p-pillren, behöver det ju inte hända nästa år. Kanske tar en månad, kanske tar flera år. Vi känner 3 par här som är våra nära vänner som försökt i många år och inte lyckats, så det är lite läskigt och oroande. De är lite äldre, men jag är 30 nästa år och A är 36, så det biologiska klockan tickar... Det viktigaste är ju en frisk bebis och förhoppningsvis en ok graviditet, och riskerna ökar ju, ju äldre mamman är. 

Det jobbigaste här i USA är att man inte har så mycket föräldrarledighet. Jag får max 6 månader och då är det till viss del obetalt också. Får kolla upp hur det funkar, innan nästa år. Blev skraj när jag såg alla kvinnliga pharmacist som tar med sig bröstpumpen till jobbet och pumpar på lunchrasten... Många föräldrar får också försöka hitta en nanny efter den korta föräldraledigheten, jobbigt att lämna bebisen redan vid 6 månader... Men klarar alla miljoner amerikanska mammor det, så klarar jag det också! Vi har i alla fall A's stora familj här som kanske kan hjälpa till. 

Planen var först att vänta tills vi flyttar till Sverige och har barn då, men tror inte det är realistiskt, då vi kommer att vara mycket äldre då. Om vi inte flyttar typ inom typ 2 år... Kanske har bebis nr 2 i Sverige, vem vet? 

Jaha, då vet ni haha. Jag måste börja kolla upp hur det funkar att få medborgarskap här (hoppas kunna ha dubbelt!) och undersöka föräldrarledighetslagarna... Panik. Känns vuxet. 

Hörs snart igen,
-N 

2016-09-13

Min måndag

Hallå hallå i stugan!
Hur går er vecka? Min vecka började idag, då jag var ledig igår måndag. Idag startades dagen med en intervall-löprunda i det vackra vädret. Det var typ 18 graders sol med en mild bris. Så underbart. Älskar Sacramento när det inte är 40-gradigt... Sorry i förväg, kommer blogga mycket om träning och hälsosam mat. Jag och mina kära Sofie är på en hälsoresa tillsammans, hon i Sverige och jag här. Det blir mycket intervallträning både på gymmet med vikter och på löprundorna och så äter vi så naturligt vi kan med så lite socker som möjligt. Inget bröd, pasta, socker... Får se hur detta går. Vi ska köra ett block på 6 veckor först och sedan ett till på ytterligare 6 veckor. Är på min fjärde vecka nu och det känns bra, har inte gått ner så fruktansvärt mycket i vikt, men har minskat i omkrets desto mer och magen är platt utan massa gaser, haha. 

På tal om hälsosam mat, igår kväll, efter jag lagad mat åt min käre man, kom jag på att jag hade några gamla äpplen i kylen. Hittade ett recept på äppelmos i Slow Cooker (vad heter det på svenska?). Så lätt och så fräscht och gott! Käkade min äppelmos på min havregrynsgröt i morse och det var himla nice.

Hemlagad äppelmos i Slow Cooker 
  • 6 äpplen 
  • 1 dl vatten 
  • 1/2 tsk kanel 
Skala och skär äpplena i små bitar, lägg i Slow Cooker, tillsätt vatten och kanel och koka upp på hög värme i 2 timmar eller låg värme i 4 timmar. Ta-da! Mosa om du inte gillar bitar. Förvara i kylskåp.

Äpple, vatten, kanel...

... Blir detta fräscha mos!

Mmm, gott på havregrynsgröt! 

Nej, kära vänner! Dags att knyta sig, kl är bara 23 men man är ju inte en ungdom längre! Hörs i morgon!

-N

2016-09-12

Tack

Tack alla kära vänner för er support och hej-rop! Ska försöka rycka upp mig och blogga mer för er skull. Det är inte lätt att hitta nya vänner när man har er som standard. Ni är bäst!

Idag låg jag i sängen, facetimade med familjen och latade mig till kl 12. Gick sedan till gymmet och körde helkropp på intervaller. Mycket jobbigt. Sedan hem och tvätta och laga mat. Blev mycket meal prep idag, kommer jobba sena skift hela denna vecka till helgen, så måste vara beredd med matlådor i kylen. Runt mitt jobb finns bara McDonalds och Subway typ, så gäller att ha med sin matlåda. 

A kom hem vid sjutiden idag och vi käkade middag tillsammans (han älskade laxen!) och kollade på gamla Big Bang Theory avsnitt. Han försöker gå upp kl 5 för att gå till gymmet innan jobbet, så han försöker sova nu, trots att kl bara är 23... 

Kanske ska sova också, vaknade trots allt kl 7:30 idag...

-N

Sparris, kycklingbröst, sötpotatis - allt bakat i ugn! 

Sotad lax med sötpotatis, sparris och kall senapssås 




Naffe är tillbaka!

På riktigt denna gång, jag lovar! Har inte bloggat aktivt på så många år. Men nu, mina vänner, ska det bli ändring. Det är på grund av många anledningar som jag beslutat att börja blogga igen. Mina närmsta vänner har följt mitt liv i USA på Instagram och ibland postar jag på Facebook. Många säger att mitt liv ser nice ut med god mat, en underbar man och poolbilder. Det är ärligt talat väldigt nice, jag är väldigt lycklig här, men på sistone har jag märkt av en tomhet. Jag vet, stackars bortskämda Naffe som har det så bra - vad vet hon om tomhet? Kommer till det.

Så hur ser mitt liv i USA ut nu för tiden?

Jag jobbar fulltid på ett Walgreens som ligger 10-15 minuter från vårt hus. Trivs väldigt bra, har bra kollegor, speciellt min chef är fantastisk. Mitt Walgreens ligger i ett låginkomstområde som kan vara väldigt tufft att jobba i. Häromdagen installerade vi plexiglas för att hindra apoteksrån och varje dag lär jag mig mer om USA's lågutbildade, fattiga, sjuka och väldigt frustrerade människor. Det är tufft. Tempot är högt, man är ständigt medveten om att vid felexpediering kan man förutom att ha på sitt samvete att man orsakat någons ohälsa, också bli stämd... Patienter är väldigt hotfula om de inte får som de vill, så när man slutar kl 21 vill man gärna ha sällskap när man går till sin bil... Jag har 3 veckor betald semester och om jag blir gravid har jag max 6 månader mammaledighet... Men å andra sidan tjänar nästan 3 gånger så mycket som pharmacist här jämfört med i Sverige, vilket är helt sjukt. Vem behöver kvalitet i livet när man kan tjäna pengar? Skämt åsido.

Livet som gift med A är en dalbana, med mest toppar förstås. Han är fortfarande världens bästa kille som är väldigt förstående, omtänksam och tar väl hand om mig. Men vi har lämnat smekmånadsperioden bakom oss. Vi har varit gifta i 3 år nu och man har inte samma rosenskimrande syn på saker och ting. Speciellt när vi båda jobbar långa tuffa dagar och är helt slut när vi kommer hem till varandra. Men tack och lov är vi väldigt lika när det kommer till värderingar och väldigt resonliga av oss, så de få bråk vi haft har vi löst ganska odramatiskt. Äktenskap är inte det lättaste och det är så intressant att se hur mycket man lär sig om sig själv. Jag jobbar varannan helg och har då torsdagen innan och måndagen efter helgen ledig. Så vi får tid för oss själva, vilket är viktigt när man bor tillsammans. Trodde aldrig jag skulle tänka så, men realistiskt måste man ha tid för sig själv. Samtidigt är det viktigt att aktivt hitta på saker tillsammans. Vissa skrattar kanske åt mig när vi bara efter 3 år, behöver date nights. Men det är viktigt att man lägger undan mobilerna, stänger av tvn och bara spenderar tid tillsammans.

Så varför känner jag mig tom när jag har ett bra, välavlönat jobb och en underbar man?

Jag tror mitt problem stavas hobby och vänner. Jag har länge inte haft någon hobby, något jag brinner för, som jag är bra på. Visst, jag tränar, jag fotograferar sporadiskt, men jag har inget jag kan uppslukas i. När man är stressad av jobb och saker man måste göra hemma, så måste man ha något man kan "fly till" för att koppla bort stressen. A spelar tv-spel och dricker alkohol, haha. Problemet med mig är att jag aldrig kan koppla bort stressen, alla måsten bara snurrar i huvudet, det är aldrig tyst där uppe. Det är förmodligen därför jag haft problem med magen (halsbränna/heartburn) i så många år utan att det blir bättre... En vanlig dag består oftast av gym, jobb, käka middag med A framför tv'n och somna medan jag scrollar genom Instagram... Patetiskt. Jag vill sluta slöa på sociala medier så mycket och stimulera mig själv genom att läsa mer böcker, fotografera mer och kanske börja teckna. Vi får se.

En annan grej är att jag saknar mitt sociala liv. Jag har vänner här nu, så det känns bättre än de första två åren. Två av de tjejer jag umgås med är A's vänners fruar, en tjej är min kollega. Min närmsta vän har flyttat ut i tjottahejti och det är alltid svårt att få till en tjejdejt, när man måste köra en timme för att hänga. En annan vän har så mycket vänner och familj här, det känns som jag alltid är den som frågar om vi kan hänga... Min kollega har jag blivit närmare med nu, men oftast blir det dubbledejt med killarna och inte tjejdejt. Mest av allt är det tomt när A har planer som inte inkluderar mig. Jag vet, jag låter som en gnällig, svartsjuk kärring, men jag hade aldrig haft detta problem i Sverige! Jag är helt ok med att A går ut med sina vänner eller kollegor och jag har inget emot att vara själv, men ibland jag önskar bara att jag hade någon att hänga med som är "mina". Förstår ni vad jag menar? Jag saknar att kunna hänga med "mina" vänner, att kunna gå till mamma och käka middag eller hänga med min syster och Leon, medan A gör vad han vill, utan att känna sig pressad att komma hem till mig.

Förlåt, detta inlägg blev väldigt långt och personligt. Har behövt skriva av mig antar jag... Jag vet att jag låter väldigt bortskämd och egoistiskt, behövde älta lite. Det är inte lätt att flytta över halva jordklotet och lämna sin familj och sina vänner och skapa sig ett nytt liv och socialt nätverk. Min mamma bara skrattar åt mina i-landsproblem och säger att jag ska skaffa bebis. Då behöver jag inga hobbies eller vänner, haha. Älskar min mamma.

Nej, nu får jag ta mig ur sängen till gymmet. Men vad tycker ni? Har ni några bra tips eller mentala bitch slaps för mig?

- N