NAPLEX

Här kommer mitt kortaste blogginlägg någonsin:

Jag klarade NAPLEX!!! I passed the NAPLEX!!!

Man behövde 75/150 för att bli godkänd, jag fick 97! Jag grät och skakade när jag öppnade brevet och såg resultatet. Så glad och lättad.

Men nu, tillbaks till studierna inför CPJE.

Back to Sac!

Eh, vet inte varför det är ett stort space mellan rubriken och texten... Hatar Blogger.

Hej hopp, vänner!

Hade en lång vecka i södra Kalifornien och är äntligen hemma i mitt lugna, sköna hem. Vi kom hem måndag kväll, men igår jobbade jag 8-16.30, så hann knappt andas. PassNaplexNow-kursen var så intensiv, men totalt värd sin vikt i guld... Det var en läkare och en klinisk farmaceut som höll i kursen och de var båda väldigt proffsiga och kunniga. Trodde det skulle vara som en svensk kurs med mycket fika och personligt snack osv, men de presenterade inte ens sig själva, utan började direkt med undervisningen. De gick igenom det man måste kunna utantill till proven och nu gäller det bara att nöta in det... Det är den svåra biten. Men jag har bokat båda proven nu och är pepp till tusen att sätta igång och nöta. Önska mig lycka till!

Min hotellsvit med kök och alla tillbehör! Kursen hölls i samma hotell så det var smidigt!

Det var en nice brasa på innergården man kunde chilla vid, det fanns även pool och jacuzzi!

Unnade mig en ordentlig frukost en av dagarna där (annars käkade jag mest havregrynsgröt)! Ser inte mycket ut för världen och värsta kaloribomben, men den var god! 

Det var inte bara plugg utan det var en ganska social vecka också. Jag träffade min fasters familj på söndagen och vi käkade middag med dem. Träffade de en snabbis på bröllopet men annars har jag inte träffat dem sedan 1997 när vi var i Vietnam första gången. De bor i Santa Ana i ett trailer home-samhälle och äger nu en nail-shop där de jobbar nästan 7 dagar i veckan. Jag förundrades över hur svårt de måste haft det när de flyttade till USA med sina barn för att starta ett nytt liv. Det är lätt att döma andra för vad de har och inte har... Det gör en väldigt ödmjuk att få en inblick i andras liv.

Faster och hennes man bjöd på en riktigt god middag på ett ställe som hette Bò Né i Koreatown

Min kusins flickvän My, min kusin Bom och den yngsta, kusin Mai! Hot pot var supergod!

Min kusin Viviane och hennes pojkvän och min fasters mans bror

Lite smårätter: mangosallad och grillade musslor med rom och majonnäs!

Vi spenderade mycket tid med Anthonys vänner Joe och Czarhia och deras underbara barn Zoe och Zac. Joe jobbar för borgmästaren i Irvine och verkar ha kontakter överallt och hans fru är sjuksköterska på Disneyland. Det förvånade mig hur temperamentsfulla men också varma amerikaner kan vara. De berättade om deras story från då de dejtade till hur det är att uppfostra två små barn och jobba heltid. De var brutalt ärliga och genuina vilket jag uppskattar men jag blir lite rädd nästan för deras temperament. Kanske är det för att jag växt upp med kallsinniga svenskar. Det är intressant att lära känna människor på djupet. Vi käkade middag hos dem på fredagskvällen, kollade på Paquiao-Mayweather boxningsmatchen på lördagskvällen, tog en drink med Joe på söndagskvällen (då A och Joe började bråka om den tiden då A dejtade Joe's syster, awkward...) och åkte till Disneyland med Joe och hans barn. Himla skoj men så stressigt med barn, haha. Det var en lektion för både mig och A. Det var super att hänga med dem och A har saknat sina kära vänner sedan de flyttade från Sac.

Vi framför Disneyland-slottet!

A med kidsen framför Little Worlds

Alla ombord! 

Nu har ni fått en liten uppdatering, ska lägga upp mer bilder från Disneyland på Facebook. Ska ut och cykla en sväng och ikväll blir det en gratismiddag på Scott's Seafood för att lära mig om vaccinationer!

To go or not to go?

Hej vänner!
Vet ni vad? På äldre dar har jag börjat bli en morgonmänniska, haha. Det trodde ni inte, va? Förr i världen kunde jag sova till kl 12 om ingen väckte mig... Men det är så tillfredsställande att gå upp tidigt och ha ärenden klara innan lunch. Idag har jag redan hunnit skjutsa A till jobbet, gymmat överkropp 1 timme, slängt i en tvätt, städat köket och Facetimeat med familjen. Allt innan lunch! Nu är det dags för lite plugg.

I kväll ska jag på en pubrunda i Folsom med A och hans kollegor, de flesta kommer att ha med sig sina respektive. Därför skjutsade jag honom till jobbet och ska hämta honom senare så att vi kan åka i en bil. Det ska bli kul med pubrunda, även om jag inte kommer att dricka något. Försöker hålla mig borta från onyttigheter för viktens skull men också för magkatarren... Har tagit omeprazol i flera månader men känner fortfarande av det. Aj aj.

Igår pratade jag med Walgreens district manager och han rekommenderade en intensivkurs som jag kan ta innan jag gör om mina två prov. Det kostar $1150 och kursen är i slutet av april, onsdag till söndag. De har den bara i LA, så måste i så fall flyga ner och bo på hotell. Kursen har väldigt bra rykte och "alla" som tar den klarar proven. Vet inte riktigt vad jag ska göra...

A uppmuntrar mig att ta kursen och säger att vi har råd. De flesta pharmacists jag pratat med har sagt att de har hört att det är en bra kurs. Jag vill så klart bevisa för mina chefer att jag tar deras råd på allvar så att jag klarar proven nästa gång. Det skulle ju vara pinsamt att strunta i kursen och sedan misslyckas igen... Men $1150 är nästan 10.000 SEK och det är exkluderat flyg och hotell!

Får fundera lite...

Så hur gick NAPLEX och CPJE?

Har varit lite tyst på bloggen på sistone som ni kanske har märkt. Funderat på om jag borde berätta detta för er, mina kära bloggläsare. Mamma tycker alltid att jag publicerar för mycket av mitt privatliv online, men jag känner att jag vill dela med mig av min personliga resa jag kallar livet. Det känns speciellt att kanske någon någonstans läser min blogg, ler igenkännande, mår lite bättre, lär sig något eller bara tycker att jag är underhållande för en sekund?

Som ni vet har jag kämpat länge för att få min pharmacist license här i USA. Januari 2012 började min resa med att kämpa med pappersarbete och dyra avgifter för att ansöka om att få göra FPGEE, det första provet - check! Pluggade i ett halvår till FPGEE och åkte till Sac för att göra det provet och TOEFL - check! Jag och A kämpade oss igenom tonvis pappersarbete, fler dyra avgifter, 2 intervjuer för att jag skulle få flytta till USA och få greencard - check! Letade frenetiskt efter internship, gick på intervjuer och försökte med vänners hjälp att hitta ett betalt internship - check! Kämpade med blod, svett och tårar igenom 1500 timmars internship - check! Gjorde de två sista proven NAPLEX och CPJE... Misslyckades på båda.

Jag grät i en timme när jag fick reda på resultatet av NAPLEX. A sade och gjorde allt han kunde för att få mig att må bättre. CPJE var jag säker på att jag inte klarade, så jag var ganska ok (men ändå besviken) med resultatet. "Wow, ett underkänt prov och hon gråter" tänker ni. I hela mitt 28-åriga liv har jag fått underkänt på två prov (fick göra om analytisk kemi tenta 2 gånger, haha). Så ni kanske kan förstå att känslan av misslyckande med prov är ganska främmande för mig. Alla pharmacists här hade dessutom tjatat om hur lätta dessa prov är (deras, ofta 8-års, långa utbildning förbereder dem väl för proven). Jag var besviken på mig själv, rädd för vad cheferna skulle säga, förlorade allt självförtroende och kände att jag aldrig kommer att få min pharmacist license...

Efter några veckor har jag nu bearbetat dessa känslor och känner mig ok igen. Jag är mänsklig, jag misslyckas. Min familj och mina vänner som vetat, har fått mig att inse att inte klara två prov är inte hela världen. En vän sade: "Men tänk på vad du har åstadkommit under de här åren, med flytt, internship, bröllop... Det har ju bara flutit på för dig!" Min mamma sade något klokt: "Gud har välsignat dig med så mycket, du är så lycklig lottad, men ibland kanske Gud måste dela med sig av välsignelserna till andra mindre lyckligt lottade istället". Dessutom tycker mamma att jag behövde misslyckas lite för att lära mig ödmjukhet, haha.

Everything happens for a reason, sade en pharmacist jag jobbade med igår. Jag klarade inte proven för att jag inte har tillräckligt kunskap. Jag pluggade inte tillräckligt djupt utan alltför ytligt och stressade i genom allt. Jag kan inte göra ett bra jobb som pharmacist här i USA om jag inte har den kunskapen. Så enkelt är det.

Så vad händer nu? Idag var jag på California Board of Pharmacy och lämnade in min ansökan för att göra om NAPLEX och CPJE (betalade $800 igen...). Måste strukturera upp studierna bättre denna gång så att jag inte stressar i genom allt på slutet. Måste leva hälsosamt medan jag pluggar (inte som förra gången då jag slutade träna och bara åt skräp). MÅSTE KLARA DESSA PROV NÄSTA GÅNG! HEJA HEJA NAFFE!

Skicka gärna ett heja-rop så blir jag extra peppad! Och tack för att ni läste ett sådant långt, tråkigt inlägg!

Snart pharmacist in the USA...

Hej allihopa!
Har sett att ni tittat in här då och då trots att det inte är någon som helst action här, haha. Tack för det! Så fort mina prov är klara, då banne mig ska jag bli en bloggare igen! Saknar faktiskt att skriva av mig och saknar er, mina kära läsare.

Sitter och pluggar varje dag och varje ledig timme som jag inte jobbar, till mina två prov NAPLEX och CPJE. Ska få in ett helt amerikanskt apotekarprogram (vilket innebär 8 års studier för de flesta här), lagar, räkneövningar och allt mellan himmel och jord i min lilla hjärna. Denna vecka har jag dessutom haft fullt upp med att plugga till mitt vaccinationscertifikat också. Puh!

Men det är så roligt att vaccinera! Igår var min första dag och jag vaccinerade totalt 10 personer - 9 för influensa och 1 för bältros. Tar fortfarande tid för mig att "dra upp" medlet i sprutan och få ut luftbubblorna och jag blir lite nervös varja gång jag ska sticka någon. Ryser lite varje gång jag träffar benet under huden... Men min chef tyckte jag blev snabbare och snabbare ju fler patienter jag hade. Fick vaccinera min chef också, det var roligt, haha! Han har varit en riktigt bra chef och mentor under mitt första år med Walgreens (yes, började jobba med Walgreens 13 november 2013!). Han sade faktiskt häromdagen: "What am I going to do without you? We have to find a way to keep you...". Så vi får se vad som händer...

Har bokat CPJE (som är provet om pharmacy lagarna här i Kalifornien, men som också kommer med massa kliniska frågor, pust...) i december. Tänker inte berätta vilket datum för er, hehe. NAPLEX (som är deras examensprov) har jag inte kunnat boka ännu, eftersom Board of Pharmacy tar så lång tid på sig att godkänna min ansökan... Men hoppas kunna göra båda proven i december, så jag blir av med eländet innan jul.

Jul! Kan ni förstå att det är lite mer än en månad kvar till jul?! Mitt Walgreens ställde fram juldekorationerna innan Halloween var över... Gotta love it!

Kanske nästa blogg handlar om att jag gjort mina prov? Hoppas det. Kram på er!

STRESSAD

Så fort jag återvände till Sacramento märkte jag hur dåligt jag började må igen. Är så klart underbart att vara tillbaks hos Anthony som verkligen är min klippa. Men det är så många måsten här den här våren att jag får panik. I morse fick jag världens panikångest-attack och bara grät och var orättvis mot A, eftersom jag var så överväldigad över allt jag måste göra.

Men efter att ha pratat med A och min mamma så har jag tvingat mig själv att sätta mig ner och fundera på vad jag ska prioritera. Vad är viktigast denna vår? Jag är en person som alltid strävar efter effektivitet och perfektionism. Men A och min mamma har fått mig att inse att det inte är hela världen om det inte blir som man tänkt sig. Så är ju livet! Vill gärna undvika att bli utbränd och gå in i väggen när jag är 27 år... Så våren 2014 ska jag:

• planera bröllop för 150-200 personer
• avklara 1500 timmars internship (har checkat av ca 500 timmar)
• plugga till det stora examensprovet NAPLEX och provet om lagar och regler MJPE

Listan skulle egentligen ha fortsatt med dessa punkter, men dessa får lägre prioritet, eftersom jag måste hinna andas också! Dessa är fortfarande viktiga punkter, men när jag inte hinner måste jag tyvärr skjuta upp dem.

• träna minst 4 gånger i veckan och laga nyttig mat (5 månader kvar till bröllopet!)
• konfirmeras i katolska kyrkan ("lektion" typ varje söndagsmorgon)
• få vårt äktenskap välsignat av katolska kyrkan (möte med präst och en kort ceremoni)

Så, nu känns det lite bättre. Har ju inte bloggat på länge som ni märkt och jag tror tyvärr att jag måste lägga bloggen på is ett tag. Jag har ingen energi kvar att skriva och lägga upp bilder om mitt liv. Det blir tråkiga, inspirationslösa inlägg och ni blir färre som läser och det blir som en ond cirkel. Ni får följa mig på Instagram istället! Ska försöka lägga upp någon bild varje dag!

Mitt skrivbord med massa "måsten"!

Produktiv söndag!

Idag har varit en produktiv dag för mig även om jag bara sov 5 timmar igår natt. Vet inte varför jag bara låg och vred mig och kunde inte sova. Anthony blev så trött på mig att han gick och lade sig på soffan istället.

Vi gick upp kl 9 idag och käkade frukost med Dave på Dennys där jag brukade gå med vännerna efter våra blöta utekvällar. Dennys är inte lika gott när man är nykter, haha. Sedan facetimeade jag med mamma, syrran och lille sjuklingen Leon. Stackarn har spytt i flera dagar och är snorig och hostig. Det värkte i mosterhjärtat när man såg honom leka och vara glad trots att han var så sjuk. Leons mamma ska dessutom börja sin psykologpraktik imorgon. Stackars mor och son... 

Åkte till vårt club house och pluggade till NAPLEX i typ tre timmar med en liten telefonpaus med Sofie. De har en fin lounge där med öppen brasa och sköna soffor. Skönt att plugga med regnet i bakgrunden och inget bankande och sågande, hehe. I rummet bredvid är gymmet, så det blev tunga övningar för överkropp idag. Efter gymmet blev det en tur till mataffären. Lagade lite mat (fried rice och wokade gröna bönor). Ligger i soffan och kollar på OS. Brukar inte kolla på sport, men det är lite spännande! Speciellt när så många amerikaner är med i final just nu. Varje gång jag ser en amerikan hejar jag "USA, USA!". Man måste ju vara lite patriotisk! 

Såhär ser vårt badrum ut just nu! 

Min pluggstund! 

Överkroppsträning idag!