I nöd och lust

Idag har Anthony blivit omhändertagen av min familj. Min mor, far och bror tog med hem honom för lunch, de skjutsade honom till Berg slussar (han är nu sjukt fascinerad av slussar) och de underhöll honom hela dagen. Inte konstigt att han är helt slut. Jag cyklade hem efter jobbet och stackarn tog en tupplur i typ 2 timmar, medan jag åt middag med mina föräldrar.

Nu är vi hemma hos mig, vi tänkte cykla hem så att Anthony skulle få cykla lite i Sverige också, men vi var lite oroliga för att han var för trött, så pappsen skjutsade hem oss. Men ni ska få se mina föräldrars trädgård. Partytält och ljusen är uppe. Det kommer att vara sjukt mysigt på festen. Dock är kvällarna ganska kalla nu, så alla måste nog ha med sig stadiga jackor...

Nu ligger han i soffan och sover och jag ligger på sängen och bloggar. Ibland är det svårt för mig att tänka mig ett liv tillsammans med en och samma person. När man är ung och i förhållanden kan man oftast gå hem till sig eller gå ut med en kompis om man har bråkat, ens partner är sjuk eller man vill vara för sig själv. När man är gifta så ska man verkligen stå ut med varandra. I nöd och lust. I sjukdom och hälsa, eller vad det översätts till. Inte det enklaste, kan jag säga.

Nu ska jag sova. I morgon är sista dagen för fix och trix innan festen. Kanske panik-smsar någon av er om skor eller andra sista-minuten-problem. Hoppas ni inte hatar mig för det.