Fy fasen, vilket hemskt ord. Bara ordet i sig låter ju läskigt, för att inte tala om innebörden. Här sitter jag i alla fall idag. Vaknade 6.30, borstade tänderna och skjutsade mamma till sjukhuset. Klockan 8 skjutsades hon iväg för att operera in den där katetern, eller porten som de kallar det här, i bröstet. Jag önskade henne lycka till och försökte blinka tillbaks ett par tårar. Jag sitter kvar på onkologen och har plöjt igenom ELLE, Antik&Auktion och Se&Hör. Börjar bli sömnig. Ska försöka ta en tupplur i den här bekväma fåtöljen.
Fortfarande får jag små lyckohälsningar och tröstande ord från vänner från hela världen. Tusen tack, mina vänner. Anthony skrev att han var så stolt över mig som tar hand om mamma och honom när han var sjuk. Min vän E stöttade mitt beslut att blogga om allt detta, vilket kändes skönt. Min vän M påminde mig om att ta hand om mig själv också i detta hemska. Oroa er inte mina vänner, det gör jag. Äter som en häst, tränar, sover mycket. Måste hålla mig stark.
No comments:
Post a Comment