No pain, no gain!

Åh, jag känner mig så tråkig. Så så så tråkig. Nu och i en månad framöver är det bara jobb och plugg som gäller. Jag förstår inte ens att ni fortfarande kikar in här på bloggen. Är det av ren vana? Är det för att håna mitt tråkiga liv? Är det för att kolla om jag fortfarande lever?

Jag vill så gärna underhålla er med roliga inlägg om mitt liv och mer djupa inlägg om mina tankar. Men jag orkar inte. Jag är trött jämt, känns det som. Att jobba med människor, vara fokuserad på deras läkemedel och ständigt vara en solstråle mot kunderna tar på krafterna. Men jag klagar inte, jag vill ju göra ett bra jobb. Men det är innan och efter jobbet som jag är en zombie. Orkar knappt ta en fika eller kolla på film med vänner, för att inte tala om träna. Åh, vad jag saknar att träna flera gånger i veckan! Just nu är jag fast i en ond cirkel. Ingen ork --> mindre träning --> sämre ork --> ingen träning.

Jag ska kanske inte klaga, det finns de som har det värre än mig. Men ibland är det bara så orättvist. Jag kunde väl också haft ett okomplicerat och inte behövt kämpa så mycket som jag gör nu? Men de säger ju "no pain, no gain" av en anledning. Om ett par år kommer jag nog att kunna njuta av livet ordentligt (hoppas jag!). Det är också eran belöning, mina trogna läsare som står ut med mina kassa bloggar nu. Fortsätt titta in här, så ska ni få ta del av en fantastisk Real Housewife of Sacramento-blogg om några år. Haha. Så därför sitter jag varje kväll och mässar: NO PAIN, NO GAIN.

A gör sitt bästa i att uppmuntra sin deppiga fästmö...