Jag är hemma. Eller rättare sagt: jag är "hemma". Det känns så konstigt. Att vara hemma hos mamma efter 1 år utomlands. Att sova i sitt gamla barndomsrum efter att ha festat nonstop i ett år utomlands. ETT ÅR UTOMLANDS.
Jag är så jetlaggad. Trodde jag hade övervunnit den, när jag gick och lade mig runt midnatt och gick upp vid 09. Men nej, nu är jag sömnig igen. Jetlag-Naffe 1-0.
Och jag saknar min A så jävla mycket. Anthony, if you read this, prepare for some massive yelling from me. I HATE YOU! I miss you terribly and you haven't even cared to ask me how I am or if I'm home. FUCK YOU, YOU WONDERFUL MAN!
I morgon ska jag på jobbintervju. Gruppintervju tydligen. Hurra.
Det här var ingen bra blogg. Ska återgå till sovandet. Men nu vet ni i alla fall att jag lever. Ses snart, mina vänner!
1 comment:
it's A ~ i've been trying to catch you on skype love!! i've been on it soo many times and i've left you so many messages! i miss you terribly - i had a dream that i was sleeping with you and woke up to an empty bed.. :( i love you and talk to you soon. glad to hear you're home safe
Post a Comment