I kväll var jag hemma hos föräldrarna igen för att bara finnas där för pappa. Vi käkade middag, jag bjöd dem på foie gras (gåslever) och macaroons från Paris, vi skrattade och hade högljudda diskussioner som alltid. Det kändes bra att se min pappa skratta igen. Det är min farbror som gått bort. Hjärtattack. Bara 55 år gammal. Lämnar efter sig fru och en jättefin 13-årig dotter. Ibland är livet så jävla orättvist. Tänk på det. Så jävla orättvist.
Tack för att ni har funnits där för mig idag och brytt er. Det betyder mycket för mig att ni sänder min familj och min farbrors familj en liten tanke. Det är det enda man kan göra. Bara skicka någon en tanke, oavsett om du känner denne. Jag mår bra, men det känns konstigt att inte få träffa sin favoritfarbror igen... Men jag vill tro att han har funnit ro nu.
No comments:
Post a Comment