Mardröm

Idag vaknade jag vid 10 helt utmattad. Hade en konstig mardröm. Jag kände mig så otrygg och orolig i drömmen. Jag och A hade slutat prata med varandra. Jag var tydligen i USA i drömmen så jag åkte över till honom. Han öppnade dörren och så fort jag såg honom kände jag att något var fel. Han log inte, kysste mig inte och sade bara "hey". Vi satte oss i soffan, långt i från varandra. Vi hade verkligen ingenting att säga varandra. När jag slog upp ögonen, låg jag bara kvar i sängen oförmögen att röra mig eller gå upp.

Det var bara en mardröm. Men all vi som varit i ett förhållande känner väl till den känslan? När känslorna har försvunnit. När man bara tittar på varandra utan någon kärlek. Jag är så rädd att någonstans på vägen till vår gemensamma framtid, i väntan på att den ena eller den andra ska komma, så kommer känslorna att blekna och försvinna. Plötsligt kommer man inte ihåg varför man gör detta.

Men, kära vänner, det vet man aldrig. Man kan aldrig styra sina känslor eller framtiden. Man får ta en dag i taget!

Pon and Zi visar mig två sätt jag kan se på mitt förhållanden.