Världens sötaste vänner

Efter att jag skrev det här inlägget om hur tråkig min blogg blivit, har så många söta vänner uppmuntrat mig irl och på nätet, om att bloggen inte alls är tråkig och att de fortfarande läser den! Gud vad ni är gulliga. Jag skrev det ju mest på skämt, eftersom jag vet att mitt liv inte är lika händelserikt nu som för ett år sedan. Men jag älskar er för att ni försöker muntra upp mig och fortfarande vill läsa om mitt (tråkiga) liv.

Och tack till alla er som stöder mitt beslut om att ha en pojkvän i USA. Eller tack för att ni inte stirrar på mig och undrar om jag är mentalsjuk när jag berättar om det, för jag vet att ni innerst inne tycker det. När jag uttalar det inser jag själv hur stört omöjligt och galet det låter. Men ni har alla varit väldigt söta och uppmuntrat mig att ta en dag i taget och vara glad för det jag har. Tack vänner! Vad skulle jag göra utan er?

Nu ska jag på BT på Science Park. Svett, svett, fett, fett... Här ska vi bli fit chicks!

To my hardworking bf. We both have been so busy. But even though I haven't seen you for days, I haven't heard your voice for a week, I haven't kissed you for months... I still feel the same way about us. Hang in there, love! (Bild från LeLove)